Gustavianum är Uppsala universitets äldsta byggnad och hem för universitetets samlingar av konst, kulturföremål och vetenskapshistoria. Efter nästan fem års renovering har museet återöppnat med klimatanpassade utställningsmiljöer som ska göra det möjligt att både bevara och visa kulturarvet – för alla. Pia Cederholm tar del av en omsorgsfullt och kunnigt tillrättalagd utställningsupplevelse med många guldkorn.
Lagom till det stundande jullovet öppnar Historiska museet i Stockholm en ny barnutställning där klipp ur SVTs jättesatsning ”Historien om Sverige” kombineras med interaktiva stationer och några få väl valda originalföremål. ”Tillsammans genom tiden” är konsekvent genomförd och blir ett fint komplement till de omkringliggande utställningarna.
Medeltidsmuseet i Stockholm ska stängas och flyttas, ett beslut som väckt stor debatt. Riksdagen vill ha lokalerna till annat. Ärendet har hanterats av tjänstemän utan inblandning av några kulturhistoriska instanser. Stockholms politiker försökte hindra beslutet utan framgång. Jan Ohlin har tittat närmare på beslutsprocessen och reaktionerna.
Medeltidsmuseet öppnade 1986 och är ett av Stockholms och Sveriges mest besökta museer med nästan 200 000 besökare per år. Den 5 november i år ska museet stänga enligt besked från Riksdagsförvaltningen, vilket upprört många.
Tidigare ledamoten i Skönhetsrådet Fredrik von Feilitzen var starkt engagerad i debatten inför museets tillblivelse 1980. Han talade vid två opinionsmöten på Strömparterren intill Medeltidsmuseet den 1 och 27 september 2023 och gav en målande beskrivning av platsens och museets historia.
Hanna Bendz besöker en lågmäld, välgjord utställning om Sveriges runstenstätaste landskap. Utställningen Tyde den som kan på Upplandsmuseet tar ett begränsat utrymme i anspråk men lyckas ändå erbjuda en heltäckande introduktion till fenomenet runstenar.
Östergötlands museum återöppnades 2022 efter ett omfattande förnyelsearbete. Med Vägen hit – 11 000 år i Östergötland och Verkligheter har museet skapat två nya basutställningar. Peter Ostritsch utforskar det nya innehållet för att se hur det samspelar med den uppmärksammade funkisbyggnaden från 1939.
Västernorrlands museum i Härnösand ömsar skinn efter snart trettio år med samma basutställning. Irène Karlbom Häll besökte den omarbetade utställningsdelen Forntidsresan och är imponerad över resultatet, inte minst den rekonstruerade stenålderskvinnan från Lagmansören.
Utställningen Vikingarnas värld på Historiska museet är rejält tilltagen med ungefär 2 500 utförligt presenterade föremål. Karin Jonsson uppskattar den eleganta formgivningen där interaktiva inslag och rumsliga installationer bidrar med välbehövlig variation, men saknar en övergripande berättelse om vikingatiden för den som inte läst på innan besöket.
Gamla Uppsala med sina tre mäktiga gravhögar är en plats där historien fortfarande grävs ut och skrivs om. På museet har man denna vår invigt en helt ny basutställning i takt med tiden, både den som varit och den som är. Pia Cederholm har inspekterat resultatet.
Dannikekvinnan har i snart 80 år fascinerat besökarna på Borås museum. Utställningskritiks grundare Eva Persson, som såg ”Häxan från Dannike” för första …
På Greklands västra kust i höjd med Italiens klack ligger ön Lefkas, sedan antiken hem för en rad olika kulturer. …
Viktig debatt men dåligt exempel, påpekar Sigtuna museum i en kommentar till en artikel i förra numret av UEForum, #4 2017. De mynt ur Sundvedaskatten som inte visas i den aktuella utställningen ligger i tryggt förvar.
Hur talar man med barn om arkeologi? Historiska museets nya utställning Arkeoteket vill förmedla spänningen med att gräva fram föremål ur det förflutna. Välkomnande och välgjort, tycker Lilliann Gilmark.
På Sigtuna museum visas ett urval mynt ur Sundvedaskatten. Precis som i alla utställningar är det bara en liten del vi får se, medan den stora majoriteten av föremål vilar trygga i magasinens mörker. Eller? Pia Cederholm uppmanar den som är intresserad av det förflutna att ta ett djupt andetag och fråga sig vart vårt kulturarv är på väg.
Alla vill rädda kulturarvet, så långt är vi möjligen överens. Men vad ska räknas in i kulturarvet, vem ska rädda det och vem ska få avnjuta det när det väl är räddat? Där går meningarna isär och den spretiga kulturarvsdebatt som blossat upp flera gånger på senare tid ger intrycket att vi inte alls talar om samma kultur eller samma historia och minst av allt om samma arvtagare.
