Stockholms stadsmuseum är en utmanande miljö för utställningsbyggare, och utställningen ”Det nya Stockholm” gör ett bra försök att gestalta stadens dramatiska förvandling vid förra sekelskiftet. Irène Karlbom Häll uppskattar överflödet i form av föremål, grafik och fotografi men önskar sig mer av överraskningar och dramatik.
I skuggan av Donald Trumps återkomst till Vita huset pågår en strid om hur USA:s historia ska berättas. Jonas Cullberg har besökt National Museum of African American History and Culture i Washington och utställningen ”In Slavery’s Wake”, som lyfter fram den transnationella slavhandelns arv – en berättelse i skarp kontrast till Trumps och hans anhängares bild av amerikansk historia.
Utställningen ”Häxor” på Historiska museet blandar illa utförda AI-bilder med slarvig historiegestaltning. Det färdiga resultatet är inget för den som är känslig för detaljer och historisk autenticitet, menar Karolina Uggla.
Den nya basutställningen på Upplandsmuseet heter ”UPP-LEV! Tid, tankar och ting i Uppland”. Pia Cederholm tog klivet över till Kvarnholmen i den brusande Fyrisån för att fördjupa sig i den uppländska upplevelsen.
Går det att ta med sig barnen till en utställning om andra världskrigets kollektiva trauman? Peder Lindgren-Björfjäll reflekterar kring propaganda, nationalism och minneskultur utifrån ett besök på kontroversomgärdade Museet över andra världskriget i Gdansk.
Återöppnade Järnvägsmuseet i Gävle bjuder på stora maskiner och lekfullt lärande. Thérèse Toudert gläds åt en utställning som är njutbar i flera olika tempon för olika generationer samtidigt.
Gustavianum är Uppsala universitets äldsta byggnad och hem för universitetets samlingar av konst, kulturföremål och vetenskapshistoria. Efter nästan fem års renovering har museet återöppnat med klimatanpassade utställningsmiljöer som ska göra det möjligt att både bevara och visa kulturarvet – för alla. Pia Cederholm tar del av en omsorgsfullt och kunnigt tillrättalagd utställningsupplevelse med många guldkorn.
Utställningen ”Nordbor” på Nordiska museet är skickligt gjord och scenografin imponerar. Men, undrar Ewa Bergdahl och Kersti Berggren, vart i detta stora utställningsbygge har människans vardagsslit och samhällets konflikter tagit vägen?
Under sommaren och hösten visas utställningen ”Häxor” på Kalmar Slott. Kerstin Parker har tagit del av en utställningsupplevelse där fakta och fiktion vävs samman till en exceptionell gestaltning av en av de mörkaste episoderna i Sveriges historia.
World of Volvo är, ja vad ska man kalla det? Kanske ett öppet konferenscenter med mycket fria ytor, restauranger, fik och samlingslokaler strax intill bakre ingången till Liseberg, den Göteborgska besöksnäringens epicentrum. Den moderna träarkitekturen är imponerande och är i sig värd ett besök. Irène Karlbom Häll har besökt World of Volvos utställning, det enda i byggnaden som har entréavgift.
Myntkabinettets samlingar präglar innehållet i Ekonomiska museets nya basutställning ”Pengar!”. Trots bra pedagogiska grepp och smakfull formgivning gör utställningens snäva ekonomibegrepp, och ett minst sagt tveksamt citat, att Rasmus Fleischers förtroende för museet får sig en törn.
Utställningarna ”Korsvägar” 2024 och ”Folk och Försvar” 1940 har mycket gemensamt, men skiljer sig åt på avgörande sätt. Johan Hegardt ser ”Korsvägar” som ett symptom på att Sveriges museisektor har problem med kunskapssyn och styrning.
Utställningen ”Korsvägar” på Armémuseum är i hetluften efter en stökig tillkomstprocess. Men hur är den färdiga utställningen? Aron Ambrosiani möts av målmedvetet valda, glest presenterade episoder ur Sveriges och Ukrainas historia. Och en uppsättning PR-fotografier från Försvarsmakten.
Historiska museets besökare förväntar sig att se en utställning som omfamnar hela Sveriges historia, skriver museets chef Åsa Marnell i en replik till Johan Hegardt.
Sedan utställningen ”Nordbor” öppnade i början av februari finns två konkurrerande stora, påkostade basutställningar om Sveriges historia att beskåda i huvudstaden. Genom en exposé över dryga 150 års utställningshistoria berättar kulturhistorikern Johan Hegardt varför, och kommer med ett förslag på vad som går att göra åt saken.
