Är ytterligare en utställning med Hilma af Klint vad den svenska museisektorn behöver? Hype och sälj kan inte vara offentliga institutioners kärnuppdrag, menar Lotta Ilona Häyrynen – i längden sviker det både publiken och konsten.
2021 sammanställde utställningsproducenten Amanda Creutzer texten ”Fyra pandemifrågor”, där tio personer vid olika museer i Sverige diskuterade pandemirelaterade utmaningar. Svaren visar på olika perspektiv beroende på personernas olika positioner och institutionernas storlek och placering i landet. Nu frågar Creutzer igen. Vissa av de intervjuade känns igen från den förra texten, andra är nya röster.
Många museer använder sig av upphandlingar för att få hjälp med att gestalta sina utställningar. I dessa upphandlingar förekommer ofta orimliga krav som missgynnar mindre etablerade formgivare och scenografer. Dessa krav måste få ett slut. Det menar nio personer som är verksamma inom utställningsformgivning.
I två nya böcker diskuteras de konflikter om identitet, vithet och normer som pågått i Sverige under de senaste åren. …
Vilken har varit den största utmaningen för er organisation i och med covid-19? Vilka är de största skillnaderna mellan hur …
Det behövs en bättre museikritik och media har ett stort ansvar att axla, menar Klas Grinell och pekar på sambandet …
Viktig debatt men dåligt exempel, påpekar Sigtuna museum i en kommentar till en artikel i förra numret av UEForum, #4 2017. De mynt ur Sundvedaskatten som inte visas i den aktuella utställningen ligger i tryggt förvar.
Ur decenniers diskussioner har dagens museer vuxit fram. I sin avhandling Samhällsmuseum efterlyses – Svensk museiutveckling och museidebatt 1965–1990, tidigare omskriven i UEForum, skriver Olle Näsman om kulturarvsmuseer och samhällsmuseer. Här ställer han 2016 års museidebatt i relation till museernas verksamhet och efterlyser ett annat perspektiv för kommande diskussioner.
Riksantikvarieämbetet har uppmuntrat branschen att ge synpunkter på det nya museimyndighetsuppdraget. Veronica Hejdelind, Patrik Steorn och Clara Åhlvik betonar komplexiteten i museernas arbete och behovet av en självständig museienhet med gedigen ledning.
När Museiutredningen nu funderat klart ser vissa med oro på utvecklingen, där ämnet ”utställning” ska sorteras in under Riksantikvarieämbetet. Bättre vore att lägga ansvar för att utveckla utställningsmediet i ett eget museiverk, menar Ulla Arnell och Eva Persson, utställningsproducenter med lång erfarenhet från musei- och utställningsvärlden.
”Urarva inte museerna på deras historia”, skriver Eva Persson, och förklarar varför Biologiska museet var så nydanande när det kom. Den nya kulturarvspolitiken lanseras samtidigt som en rad museer ställs inför drastiska sammanslagningar.
Efter den intensiva museidebatten i höstas kom den nya museilagen. Kan ”armlängds avstånd” skapa frispråkiga debattörer inom kåren? Nu är det väldigt tyst, konstaterar Eva Persson. Vidare noteras att samtidigt som Biologiska museet i Stockholm hotas av stängning firar Åbo Biologiska museum 110 år med fest, fri entré och ny utställning.
I januari 2017 kom museernas besökssiffror för 2016. ArkDes, Arkitektur och Designcentrum överraskade med att ligga på tredje plats av landets mest besökta centralmuseer, efter Skansen och Vasamuseet. Det väckte frågor. Hur går det till när museerna mäter sina besökare? UEForum har undersökt saken.
Den kulturpolitiska debatt om museernas egentliga uppdrag som rasat under hösten går att förstå utifrån en annan debatt, nämligen den som föregick inrättandet av Världskulturmuseet i Göteborg. Men då krävs att man ger sig i kast med en ambitiös avhandling. Det har Klas Grinell gjort.
Handlar museidebatten om klåfingriga politikers vilja att detaljstyra över utställningsverksamheten eller handlar alltsammans, som så ofta, om ekonomi? Margareta Alin Hegelund, tidigare chef på Världskulturmuseet i Göteborg, ger sin syn på saken.
