Utställningskritik #1 2023
I detta första nummer för 2023 ryms artiklar publicerade i januari, februari och mars. Våra skribenter rapporterar från Göteborg (gånger tre!), Linköping, Lund, Stockholm, Visby, Berlin och Neapel.
Alla artiklar märkta: utstallningskritik-1-2023
11 artiklar
Drömmen om ett värdigt liv
Małgorzata Mirga-Tas utställning Suno Mangie Dzialas/Jag har en dröm på Göteborgs Konsthall är ett starkt vittnesmål över den romska minoritetens sorgliga historia och samtid, som också synliggör en rik och färgstark kultur där glädje och gemenskap har en given plats. Kerstin Parker uppskattar de många lagren i en utställning som väcker känslor, tankar och frågor.
På återbesök i Karlshorst
Utställningskritiks Berlinkorrespondent Hanna Sjöberg rapporterar från före detta Tysk-ryska museet i Berlin-Karlshorst, där den pågående ryska invasionen av Ukraina lämnat förvånansvärt få spår i utställningsrummen. Istället organiserar museet en serie evenemang kring historieskrivning och låter personalen hjälpa till att rädda ukrainskt kulturarv.
Kvinnliga pionjärer tar plats på Waldemarsudde
Att vissa konstnärskap faller i glömska är sådant som sker. Tyvärr tycks det oftare så att kvinnliga konstnärer oförtjänt kommit att drabbas av detta öde. Det är därför glädjande att Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm väljer att lyfta dessa mer eller mindre bortglömda konstnärskap i en omfattande utställning, Kvinnliga pionjärer – Visionära landskap, som rymmer närmare 100 verk.
Med ungdomar i 1300-talets Visby
Gotlands museum hör till Pia Cederholms favoriter. Men ett museibesök färgas också av i vems sällskap man vandrar genom utställningarna. Därför kan ett återbesök på ett kärt museum bjuda på nya upplevelser.
Vi i världen och världen inom oss – ett lekfullt samspel mellan det yttre och det inre på Östergötlands museum
Östergötlands museum återöppnades 2022 efter ett omfattande förnyelsearbete. Med Vägen hit – 11 000 år i Östergötland och Verkligheter har museet skapat två nya basutställningar. Peter Ostritsch utforskar det nya innehållet för att se hur det samspelar med den uppmärksammade funkisbyggnaden från 1939.
Coronasamlingen samlad för sista gången
Under 2021 fick Statens Konstråd 25 miljoner kronor av regeringen för att förvärva ny konst – ett ekonomiskt stöd som möjliggjorde att över 500 konstverk av 350 konstnärer köptes in. Ett urval av dessa konstverk visas nu på Skissernas Museum i Lund, i en utställning som fått namnet Coronasamlingen. Verken i utställningen kommer att placeras ut på statliga myndigheter runt om i landet, där de får möta medborgare i miljöer skilda från museirummet.
Artemisia Gentileschi kom, såg, segrade och dog i Neapel
Se Neapel och sedan dö, sade Goethe, i betydelsen att efter att ha sett Neapel finns det inget mer att leva för. Barockkonstnären Artemisia Gentileschi hade en annan uppfattning. Hon sade sig avsky Neapel, klagade över kaos, smuts, sjukdomar. Ändå kom hon att leva där i tjugofyra år som firad målare och framgångsrik egenföretagare. Nu ägnas Artemisia Gentileschi en magnifik utställning i ett bankpalats i stadens hjärta, den första någonsin i Neapel. Med denna utställning kan hennes marketing sägas pågå fortfarande, och här nå en kulmen.
Mötet med människorna lyfter nya Sjöfartsmuseet
Irène Karlbom Häll besöker om- och utbyggda Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg och blir berörd i mötet med historiska människoöden. Vissa delar kanske inte känns inte helt färdigarbetade, men Sjöfartsmuseet lyckas balansera ett pedagogiskt tilltal, att visa föremålen, hänga med i samtiden och vara tillgängligt på ett berömvärt sätt.
Dayanita Singhs nyskapande rum för fotografi
Utställningen Sea of Files på Hasselblad Center i Göteborg visar verk av 2022 års Hasselbladspristagare, den indiska fotokonstnären Dayanita Singh. Singhs aktiva och konsekventa arbete för att påverka utställningsprocessen genom sin konstruktiva design av presentationsformen och infogandet av fotografiet i en nyskapande rumslig kontext blir en värdefull påminnelse om fotokonstens betydelse för utvecklingen av utställningsmediet.
Berättande på museer
Hur kan museerna bryta sig ur gamla invanda berättelsestrukturer? Var i museernas verksamhet kan sådan förändring äga rum och hur kan det ske? Den som vill förändra strukturer kan först behöva identifiera dem. Annika Bünz och Carola Nordbäck presenterar en tankemodell som kan användas för att söka svar på hur museers berättandepraktiker fungerar och hur olika delar av museernas verksamheter hänger samman.
