Ett händelserikt utställningsår går mot sitt slut. I efterdyningarna av coronapandemin har fokus istället förskjutits till en orolig omvärld med rysk invasion av Ukraina, en ökande inflation och inte minst ett maktskifte som inledningsvis resulterat i avskaffad fri entré till statliga museer från årsskiftet. Parallellt med detta har ett stort antal utställningar och andra publika aktiviteter ägt rum runt om på svenska museer.
I utställningen Lap-See Lam: Det regnar drakfjäll på Röhsska museet möts historia och samtid, original och kopior, traditionellt konsthantverk och tekniskt avancerade metoder och verk, klassiskt sagoberättande och film via VR-teknik, verklighet, fiktion och autofiktion. Omvälvande, nyskapande och inte likt något annat i utställningsväg menar Kerstin Parker.
I mer än femtio år har Svenska institutet drivit ett blomstrande kulturhus i Marais-kvarteren i Paris. Med sina populära utställningar och program, gästlägenheter, ett svenskt kafé och ständigt fullbokade kurser i svenska språket är det en destination för nästan 100 000 besökare varje år och en mötesplats för svensk-franska och internationella kultursamarbeten. Kerstin Parker reste till Paris och intervjuade intendent Maria Ridelberg-Lemoine om Institut suédois äventyrliga historia från fallfärdigt 1500-talspalats till välbesökt kulturhus.
”Det var nog namnet på utställningen som lockade mig: From dying to living. Ordens omkastande gjorde mig nyfiken, trots att jag varken efterforskat konstnären Korakrit Arunanondchai eller läst utställningens USP. Jag tycker om att möta utställningsrummen helt oförberedd.” Fideli Selenius rapporterar från en omslutande utställningsupplevelse på Moderna Museet.
Västernorrlands museum i Härnösand ömsar skinn efter snart trettio år med samma basutställning. Irène Karlbom Häll besökte den omarbetade utställningsdelen Forntidsresan och är imponerad över resultatet, inte minst den rekonstruerade stenålderskvinnan från Lagmansören.
Hur många minuter behöver man för att hinna se ett helt museum? Eller för att bilda sig en uppfattning om kulturklimatet i ett land? Pia Cederholm tog chansen att speeddejta kulturen i Oslo.
Ska vi verkligen bygga några nya museer? Det frågar sig Utställningskritiks ansvariga utgivare Liza Carlefred när hon tar del av …
Visuell slagkraft och personliga möten på Sven-Harrys konstmuseum. Subtilt meningsskapande på Östasiatiska. Mårten Janson tackar och bugar för två storslagna utställningar om hantverk.
Museer bör fokusera på symboliska insatser för klimatet och Moderna Museets hållbarhetsarbete har ingen betydelse i det större globala sammanhanget. Det läser Amanda Creutzer i en intervju med museets chef Gitte Ørskou och frågar sig om det verkligen kan stämma. Har Moderna Museet verkligen så låga ambitioner i sitt hållbarhetsarbete?
Om: Arkitektur på ArkDes i Stockholm är en ovanlig separatutställning tillägnad arkitektkontoret Tham & Videgård. Efter en bokstavlig uppförsbacke försjunker Jan Rydén Bonmot i ett rutnät av projekt och frågor om arkitektonisk kvalitet.
År 2021 blev Judiskt kunskapscenter en av de tre finalisterna i utmärkelsen Årets utställning som delas ut av Forum för utställare. Paloma Berggren får ta del av ett intimt utrymme där utställningsinnehållet ackompanjeras av guidernas personliga berättelser och tillsammans bjuder in till fördjupad dialog med besökaren.
Olov Amelin rapporterar från Fjällmuseets nyöppnade utställning om fjällträdgårdar, en omsorgsfullt iscensatt berättelse om relationen mellan människa och kärv natur.
Emet Brulin besöker Musée de la chasse et de la nature i Paris och möter en uppfriskade humoristisk och subversiv utställning som tar sig an motsättningarna mellan natur och kultur, människa och djur samt klassisk och samtida konst.
Är ytterligare en utställning med Hilma af Klint vad den svenska museisektorn behöver? Hype och sälj kan inte vara offentliga institutioners kärnuppdrag, menar Lotta Ilona Häyrynen – i längden sviker det både publiken och konsten.
Med utställningen Mitt liv som Ulla Winblad skapar Stockholms stadsmuseum något som Bodil Hasselgren har saknat: en bild av livet som kvinna i Stockholm under 1700-talet, utan att fastna i den manliga blicken.
