Egypten, basutställning från 140222
Medelhavsmuseet, Stockholm
Innehåll och manus: Sofia Häggman
Projektledare och producent: Elna Nord
Formgivning: AEOW Arkitekter
Ljus: Ljusdesign
Byggledning: Joakim Fahlén
Med fler föremål än tidigare, en genomtänkt berättelse och den senaste datatekniken har Medelhavsmuseets Egyptenutställning fått en spännande förnyelse. Jan Ohlin har besökt museets nya basutställning och gillar den.
Länge har mumierna på Medelhavsmuseet haft det ganska lugnt och ostört nere i det forna bankpalatsets svala marmorkällare. Nu kan de dock räkna med fler besökare, när museets nya utställning öppnat och en större, mer utvecklad berättelse om Egypten under 7 000 år presenteras.
Genom en pelargång på entréplanet välkomnas besökarna in i den nya utställningen, inte till mumier och pyramider, utan till en bördig dalgång där de äldsta fynden, lerkrus från tidig civilisation, ligger vackert lagda i ökensand. Ljuset i lokalen ändras när dagen gryr. Varje dag sågs som en pånyttfödelse, förklarar utställningens guide.
I de följande rummen varvas berättelser om vardagsliv och föremål. Utställarna har bemödat sig om att förmedla kunskap inte bara om dynastier och föremål, utan om hur det var att leva tlll vardags i antikens Egypten. Audioguider med hörlurar låter besökaren lyssna på nya översättningar av gamla dokument, brev och rättegångsprotokoll som ger en inblick i hur livet i Egypten för 3 000 år sedan kan ha tett sig. Folktrons föreställningar om hälsa, välgång, omsorg om familjen etc. förändras ganska lite genom århundradena, oavsett kungafamiljer och religioner, berättar utställningen.
När museet genom den nya basutställningen fått möjlighet att visa fler föremål har medeltida fynd som tidigare klassificerats som ”islamsk konst” fått en annan benämning, då judendom, kristendom och islam i medeltidens Egypten i praktiken levde sida vid sida.
För att fånga intresset även hos de yngre besökarna finns en dramatiserad berättelse, ”Gravens hemlighet” av Martin Widmark (författaren bakom bland annat Lassemajas detektivbyrå). Den handlar om två barn, Merit och Bes, som tillsammans med arkeologen Jill dras in i ett äventyr. Målet är att rädda Merits farbror, som är oskyldigt anklagad för gravplundring. Berättelsen leder lyssnarna genom utställningen, gör nedslag vid olika föremål i montrarna och avslutas vid mumierna, i källarens gravkammare.
I källarvåningen finns också ett ”virtuellt obduktionsbord”, ett avancerat visualiseringsredskap där besökarna kan utforska en aldrig öppnad mumie som fotograferats med magnetröntgenkamera. Genom att peka på en stor dataskärm och med hjälp av enkla interaktiva menyer kan besökarna zooma, vrida och vända på mumien, skala av den lager för lager och granska den balsamerade kroppen ända in till skelettet.
När bilderna först togs upptäckte forskarna ett smycke i mumiens lindor, en falk gjuten i guld. Museet har skannat av skulpturen och låtit tillverka en kopia, exakt likadan som den som ligger kvar inuti mumien. Att hålla den i handen samtidigt som den syns på bildskärmen kändes onekligen lite svindlande. Barn kan även få pröva att klä sig som egyptier genom att dra fram skärmar med figurer klädda i äkta smycken och kläder och själva klä sig i likadant.
Bild: Världskulturmuseeerna
Det tar inte slut när man lämnat museet heller. Museet har även tagit fram en komplettering till det populära spelet Minecraft, med landet ”Faraonien” och sex spelare för nerladdning och spel, så besökare kan fortsätta vid sina datorer och utforska virtuella pyramider.
Utställningen Egypten är överlag väl producerad och snyggt genomförd, med sinne för det som gör en utställning bra och intressant. Medelhavsmuseet har fått en ny basutställning som med säkerhet kommer att uppskattas av många besökare under lång tid framöver.
Text: Jan Ohlin
Foto (där ej annat anges): Ove Kaneberg, Världskulturmuseerna
JO är utställningsproducent och frilansjournalist.
