Ett museums värde

Våren 2023: i Nacka kommunfullmäktige diskuteras museet HAMNs driftsform. Eller kanske det är mer sant att säga att man diskuterar en av kulturpolitikens nyckelfrågor. Vad får kulturen kosta? I en ny rapport från Göteborg stad lyfts museers samhällsekonomiska bidrag. I den beskrivs ett museums värde som mer komplext än att kunna sammanfattas i en enkel ekvation. Amanda Creutzer undersöker ett museums förändrade värde, från strategiskt redskap till en fråga om kostnad per besökare.

Vägvalet

Debatten i kulturnämnden den 21 mars 2023 handlar om att museet HAMNs driftsform ska undersökas. Här framgår att upphandlingen av museets drift inte fick externa anbud. I debatten framkommer förhoppningar som inte infriats. I debatten beskrivs att museet blivit för dyrt, med en snittkostnad på över 3 000 kr per besökare. Siffran verkar accepteras av alla. De låga besökssiffrorna och den olösta driften gör att kommunen vill se över driftsformerna. Fram växer bilden av ett vägval mellan ett museum om svensk-rysk slagfältshistoria utan besökare eller gratis kulturskola till många barn. Men hur var vägen hit?

Ett museum blir till

Vi går tillbaka till museets upprinnelse. Mellan 2004 och 2010 genomfördes arkeologiska utgrävningar av slagfältet vid Stäket i Stockholms skärgård och frågan om att tillgängliggöra områdets historia aktualiserades. Området som undersöktes hade varit platsen för ett slag mellan svenska och ryska trupper i augusti 1719. I form av ett regionalt utvecklingsprojekt formulerades konceptet för det blivande museet under 2010–2013. Sveriges första slagfältsmuseum skulle byggas. Stora ambitioner, Nacka kommun och EU-stöd möjliggjorde att museet HAMN öppnade den 1 juni 2014.

Museet har sedan start drivits genom externa aktörer. Kommunen har redan från början haft en klar uppfattning att driften ska läggas på entreprenad, precis som upplägget för bland annat kommunens bibliotek. Oklarheten hur driften ska skötas efter projektets slut lyfts som en punkt i det regionala utvecklingsprojektets slutrapport.

Frågan löste sig dock. I december 2013 beslutade Kulturnämnden att upphandla en aktör för att sköta driften av museet. Upphandlingen tilldelades företaget Emotion AB, som med LG Nilsson i spetsen drev museet från starten 2014. LG Nilsson var väl insatt då han varit en viktig kraft i museets uppbyggnad. Han kom in i projektet som projektledare när arbetet inte fortskred som önskat.

Mot världsklass!

Nacka kommun hade satt höga mål för museet som skulle skapas. Det skulle bli ett besöksmål i världsklass. Museet skulle stärka demokratin, bygga broar mellan forskarsamhället och allmänheten och bryta utanförskap. Det skulle synliggöra både det historiska och samtida kulturarvet i Nacka. Museet skulle främja besöksnäringen, nyföretagandet och platsen i sig. Museet döptes till HAMN. Till en början beskrevs namnet komma av att koppla museet till handel, sjöfart, transporter men också H som i historia, A som i arkeologi, M som i människor och N som Nacka eller nutid. Senare förklaras namnet som Historiearvsmuseet i Nacka. Besökssiffrorna bedömdes komma att hamna på 75 000–100 000 besökare per år. Det skulle bli en verksamhet av internationell klass som skulle sätta Nacka på kartan. I mitt samtal med LG Nilsson säger han att besökssiffrorna inte var realistiska. Det var också något han slog fast i en rapport redan under projektets uppbyggnadsfas och förmedlat under arbetets gång.

Nytänkande och utmanande

Två år efter öppnandet, 2016, blir HAMN en av tre finalister i tävlingen Årets museum. Vann gjorde Tekniska museet. Mats Persson, generalsekreterare på Riksförbundet Sveriges museer sa att ”Nomineringen till Årets museum är ett bevis för HAMNs förmåga att skapa en framåtsiktande verksamhet som utmanar den traditionella bilden av museer och är tillgänglig för bred publik”. Dåvarande ordförande i kulturnämnden i Nacka var ”väldigt stolt över Nacka kommuns satsning på Museet HAMN och dess nytänkande. Nu kommer Nackas och Fisksätras attraktionskraft att öka ytterligare.”

I samband med upphandlingen 2018 valde det driftande företaget Emotion AB att inte lämna in ett anbud. Det gjorde dock Stiftelsen Kulturmiljö som tilldelades kontrakt för driften.

Verkligheten knackar på

2023 var det återigen dags för upphandling av museets drift. Stiftelsen Kulturmiljö lämnade inget anbud denna gång. Om förutsättningarna varit annorlunda hade det kanske varit ekonomiskt möjligt att fortsätta, menar stiftelsens chef Ylva Blank. Eller om kravet på externa intäkter varit lägre. Som situationen var hade de inte möjlighet att fortsatt uppfylla avtalets krav på öppettider och innehåll. HAMN har haft öppet sex dagar i veckan och eftersom det finns inlånade föremål var kravet att det skulle vara två personer på plats. För ett avsides placerat museum utan en starkare grundfinansiering och utan en förankring i lokalsamhället (och därtill en pandemi) var det inte ekonomiskt möjligt att fortsätta driften. Kommunens finansiering följde avtalet, men kalkylerna för den externa finansieringen höll inte. Kanske var optimistismen för stark.

Museet i Kulturnämnden

I mars 2023 sammanträder kulturnämnden i Nacka. Anders Mebius, kultur- och fritidsdirektör, informerar nämnden att upphandlingen HAMN har avslutats med anledning av att det bara har kommit in en intresseanmälan. Den kom från en annan del av kommunens verksamhet. Kulturnämnden ger kultur- och fritidsdirektören i uppdrag att undersöka andra alternativ för att tillgängliggöra museets innehåll för Nackaborna. Museet HAMNs framtid ska utvärderas. Uppdraget består dels av att undersöka olika förslag på hur fler Nackabor kan ta del av museets historia, dels att se över hur befintliga resurser kan användas för att skapa mer kulturverksamhet i Fisksätra och i övriga Nacka.

”– Det är viktigt att komma ihåg att uppdraget inte handlar om att lägga ner museet HAMN helt och hållet, utan vi kommer undersöka andra sätt att driva museet på som är mer tillgängliga och effektiva. Ett alternativ som vi kommer att undersöka är ett digitalt museum med en mindre fysisk utställning, ” säger Anders Mebius.

Lovisa Emanuelsson (S) menar att museet är Moderaternas satsning och att det kostat skattebetalarna mycket pengar, över 3 000 kr per besök. Men nu står museet där, investering i lokaler och kultur har gjorts och platsen har en potential att bli en kulturpunkt. Emanuelsson tycker att man måste testa att förankra museet och samarbeta med lokala aktörer innan det läggs ner. Hon menar att bristen på kultur och kulturytor är stor i Nacka och att kommunen kommer att behöva betala lokalhyra även för ett stängt museum.

Lamin Jatta Modigh från det lokala partiet Nackalistan (NL) menar att när man beslutade om HAMN var det med världsfrånvända förväntningar på dess dragningskraft. Det pratades då om ett museum med besökssiffror i paritet med Stockholms mest välbesökta. Verkligheten har tyvärr varit motsatsen.

Löften som inte infrias

Anders Mebius berättar på telefon att han inte var på plats i Nacka kommun då besluten fattades om att etablera ett museum. Han säger att han skulle reagerat på så höga förväntningar. Han har museierfarenhet från tiden som kultur- och fritidschef i Sigtuna och har arbetet med Sigtuna museum och konsthall. Nog är slaget vid Stäket intressant, men kanske var det lite väl optimistiskt att tro att ett slagfältsmuseum skulle dra sådana mängd besökare, säger Anders när han resonerar kring museet och de förväntade siffrorna. Museets mest besökta år var minnesåret 2019, 300 år efter slaget vid Stäket. Då nådde besökssiffrorna till 7 702 besökare.

Besöksmålet blev bra men inte i världsklass, säger Anders Mebius. Besökarsiffrorna var kanske lite låga, men framför allt var förväntningarna orealistiska. Museet genererade inte nyföretagande eller nya jobb.

LG Nilsson är frustrerad över hur de orealistiska siffrorna hänger kvar. Besökssiffrorna kommer aldrig hamna där, menar han, men museet har trots det stor potential.

När museets framtid är uppe på bordet är argumenten andra än när etableringen diskuterades. Kanske kan man använda kommunens medel till en mer klok insats? De inlånade föremålen ska lämnas tillbaka och museet ska vidareutvecklas i ett digitalt format. En film spelas in och kanske ska det finnas någon fysisk plats som minner om historien. Mebius säger att pengarna som skulle gått till slagfältsmuseet nu ska gå till den öppna avgiftsfria kulturskolan i Fisksätra. Den är öppen för alla barn men särskilt viktig för barn som inte kan betala för kulturaktiviteter.

Ändrade behov

Kulturnämnden har ett extrainsatt möte i april 2023 med anledning av HAMNs avveckling. I protokollet framgår att besökssiffrorna och den bristande målgruppsbredden lett till Kultur- och fritidsenhetens bedömning att museet i dess nuvarande form bör läggas ner. Till protokollet förs kritik från oppositionspartierna Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Nackalistan och Socialdemokraterna. Den rör både att kommun lagt så mycket pengar på att grunda museet och att museets möjligheter inte undersöks bättre

Lamin Jatta Modigh (NL) berättar att hans parti varit kritiska till de tidigare satta målen. Han beskriver den nuvarande processen som forcerad. Beslutet var inte förankrat och det har, ur ett politiskt perspektiv, gått i rasande fart. Lovisa Emanuelsson (S) beskriver situationen liknande när vi talas vid. Hon menar att det är svårt att få en klar bild av skeendet. Jag frågar henne vad hon tror skälet var att man skapade museet till en början. Hon säger att det är oklart, kanske ett politiskt monument.

Den 2 maj 2023 beslutar Kommunfullmäktige att avveckla museet HAMN i dess nuvarande fysiska form och i stället tillgängliggöra museet digitalt och analogt genom en mindre utställning. Museet HAMN invigdes i juni 2014 och stänger i april 2023, knappt nio år senare.

LG Nilsson tycker det är märkligt att kommunen med sån självklarhet tycker att en digital produktion och en ny mindre utställning skulle vara en kostnadsbesparing. Efter många år i museibranschen har han svårt att få ihop ekvationen. Han menar också att kommunen inte förvaltar den möjlighet och investering som museet är.

Museum eller barnkultur?

Ett slagfältsmuseum eller kostnadsfri barnverksamhet i ett socioekonomiskt utsatt område? Beskriver man alternativen så är det nog många som tänker att det nog är bättre med gratis kultur till barn i ett utsatt område. Frågan är varför det måste vara alternativen? Kan man tänka sig att allt handlar om politik och paketeringar? För några år sedan var det ett museum i världsklass med upp emot 100 000 besökare som skulle bli verktyget att lösa många knutar. Nu är det en satsning för utsatta barn som ska få tillgång till gratis kultur. Kunde Nacka kommun tänkt på annat sätt?

Museet som möjlighet

2019 ger OECD och ICOM ut Culture and Local Development: Maximising the Impact. A Guide for local governments, communities and museums, en guide för hur bland annat lokalpolitik och museer kan samverka. Här beskrivs fem områden som där museer har potential att bidra till lokal utveckling. Museer kan vara en kraft för lokal ekonomisk utveckling liksom för att utveckla en roll för stadsutveckling och stärkande av lokalsamhället. Museer kan vara katalysatorer för kulturellt medvetna och kreativa samhällen och vara platser för inkludering, hälsa och välbefinnande. Sist men inte minst kan museer ha en roll i lokal utveckling. Flera av områdena påminner om målen i HAMNs etableringsfas.

I Göteborgs Stads kulturförvaltnings rapport Att belägga museers värde. En kunskapsöversikt från våren 2023, skriven av Klas Grinell, framgår den komplexitet som bör beaktas när ett museums värde ska definieras. Det handlar om värdet medborgare och skola upplever. Det handlar om hälsa och välbefinnande, och om det värde de som inte besöker museet kan uppleva. I rapporten kallas det museernas ickebruksvärde. Hur många har inte stolt pekat på något i vår närhet som vi tycker skapar värde trots att vi aldrig varit där? I rapporten framkommer att omfattande studier visar att investeringar i museer ger mycket hög socioekonomisk avkastning. Museer har alltså stor samhällsekonomisk effekt.

Satsning eller nedskärning?

De låga besökssiffror och verksamhetens utmaningar är ingen nyhet. Mål kan revideras och uppdrag justeras. Min fråga om varför det inte längre är viktigt med det man ville uppnå med museet får inget svar. Kanske är det så att verkligheten gjort att behovet av ett museum inte längre känns angeläget eller att dess förespråkare inte längre är på plats.

Vad hade hänt om kommunen undersökt museet HAMNs framtid med avstamp från OECD och ICOMs guide? Hade andra lösningar kunnat säkra såväl de samhällsekonomiska värden ett museum bidrar med som säkerställt kostnadsfri barnkultur? Och precis som man kan tala om hur ickebrukare påverkas av ett museum kan man fundera vad både brukare och ickebrukare påverkas av ett ickemuseum.
Mina sista frågor till Anders Mebius handlar om budgeten. Fram till nu har HAMN haft en årlig budget på drygt 2,2 miljoner kr. Den blivande digitala produktionen har inte klar budget än men kommunen har ett digitalt verktyg som ska kunna användas för att tillgängliggöra kulturarvet. Den mindre utställningen kommer att byggas av material från HAMNs basutställning. Om förslaget med utökade medel för den öppna kulturskolan i Fisksätra går igenom kommer de få en permanent årlig ökning med en miljon kronor. Frågan ska hanteras i kommunens budgetprocess inför 2024 och slutgiltigt beslut tas av kommunfullmäktige.

Avvecklingen av HAMN sammanfattas på många sett. Den kan betraktas som ett tillskott på en miljon kronor till kulturen. Eller att drygt en miljon tas från kulturen. Allt beror på hur man väljer att räkna.

Amanda Creutzer

Tack till Ylva Blank, Lovisa Emanuelsson, Lamin Jatta Modigh, Anders Mebius och LG Nilsson för samtal och till Nacka kommun för protokoll och SWECOs rapport.

I texten nämns även:
Göteborgs Stads kulturförvaltning. Att belägga museers värde. En kunskapsöversikt. Författare: Klas Grinell. ISBN: 978-91-985955-4-3
ICOM & OECD. Culture and Local Development: Maximising the Impact. A Guide for local governments, communities and museums

Läs mer om museerna i Fisksätra: