Utställningskritik #3 2024

Sommaren är museibesökens årstid. Museerna öppnar nya publiktillvända utställningar, fyller på med extrapersonal och förlänger öppettiderna. Samtidigt är det en välbehövlig tid av återhämtning för andra i personalen, som passar på att ta ledigt innan höstens första utställningsproduktion.

I detta årets tredje nummer av Utställningskritik bjuds det på ett flertal recensioner av aktuella utställningar kompletterat med museidebatt, guldprisutdelning och mer utforskande texter om museologi och miljöhumaniora. Kanske lite sommarläsning för dig som inte hann ta del av alla artiklar under våren?

Utställningskritik är tillbaka med fler texter i augusti. Tills dess önskar jag våra läsare en (fortsatt) fin museisommar!

Aron Ambrosiani
chefredaktör


Artiklarna i detta nummer:

Häxor är årets sommarutställning på Kalmar Slott. Foto: Kerstin Parker.

Häxprocesserna – Sveriges mörka historia. Under sommaren och hösten visas utställningen ”Häxor” på Kalmar Slott. Kerstin Parker har tagit del av en utställningsupplevelse där fakta och fiktion vävs samman till en exceptionell gestaltning av en av de mörkaste episoderna i Sveriges historia.

Lekfullt men tunt på innehåll i Volvos showroom. World of Volvo är, ja vad ska man kalla det? Kanske ett öppet konferenscenter med mycket fria ytor, restauranger, fik och samlingslokaler strax intill bakre ingången till Liseberg, den Göteborgska besöksnäringens epicentrum. Den moderna träarkitekturen är imponerande och är i sig värd ett besök. Irène Karlbom Häll har besökt World of Volvos utställning, det enda i byggnaden som har entréavgift.

Ekokritisk utställningsanalys i workshopform. Hur kan museipersonal och universitetsstudenter gå till väga för att analysera utställningar med hjälp av ekokritiska och posthumanistiska perspektiv? Annika Bünz delar med sig av arbetssätt och resultat från en ekokritisk analys av basutställningen ”Sten, brons & järn. Forntidsliv i Västerbotten” på Västerbottens museum.

Utställningsinteriör, Pengar! Foto: Daniel Gustafsson, Ekonomiska museet/SHM.

Ekonomiska museet reducerar ekonomi till pengar. Myntkabinettets samlingar präglar innehållet i Ekonomiska museets nya basutställning ”Pengar!”. Trots bra pedagogiska grepp och smakfull formgivning gör utställningens snäva ekonomibegrepp, och ett minst sagt tveksamt citat, att Rasmus Fleischers förtroende för museet får sig en törn.

Mångfacetterat om trädgårdar på Vandalorum. Just som vårsolen tittar fram efter månader av mörker öppnar utställningen ”Garden Futures – Design som växer” på Vandalorum, ”den första utställningen som ur ett globalt perspektiv utforskar trädgårdens historia, samtid och framtid”. Sara Andrén tar del av en ambitiös utställning som visar hur mångfacetterad en trädgård kan vara.

Johan Erik Olsson [Lim-Johan], Kaffe utan dopp. Foto: Helena Bonnevier/SHM.

Lim-Johan och den utomordentliga utställningen. Wilhelmina och Walther von Hallwyl gjorde sig en förmögenhet på skogsbruk, bland annat i Johan Erik ”Lim-Johan” Olssons hemtrakt i Voxna finnskog i sydvästra Hälsingland. Nu visas hans naivistiska målningar, träskulpturer och fotografier i en utomordenligt vacker och välkuraterad utställning i Hallwylska museet.

Blixtsko bjuder på dokumentärt och poetiskt foto. Den som tar sig ut till Röda Sten Konsthall under Älvsborgsbron för att besöka utställningen ”Blixtsko” blir rikligt belönad. Fotostudenterna på HDK-Valand bjuder i sin examensutställning på ett fascinerande utforskande av gränserna för det fotografiska mediets möjligheter, menar Lennart Palmqvist.

I The Cell visas Helen Pynors verk Borderlands som behandlar människors erfarenheter om organtransplantation. Foto: Markus Elblaus.

Tonsäkert om framtidens människa i The Cell. I Tekniska museets nya centrala filial ”The Cell” bjuds besökarna in till en bred diskussion om människan och tekniken i framtiden. I den nya runda byggnaden i Hagastaden, i anslutning till Karolinska Institutet och ögonsjukhuset, klingar namnet The Cell helt rätt. Här bedrivs en verksamhet som väcker existentiella frågor och föder nya tankar, som likt celler delas vidare, människor emellan.

Miljöhumaniora och museerna. Hur kan museernas arbete utvecklas vidare och förtydligas genom att ta in nya forskningsperspektiv? Med hjälp av tankegångar från forskningsfältet miljöhumaniora sätter Christina Fredengren, Janna Holmstedt, Per Nilsson och Caroline Owman strålkastaren på en rad betydelsefulla synvändor som kan lyfta museernas potential i omställningsarbetet.

Humboldt Forum, inrymt i Berlins återuppförda slott. Foto: Hanna Sjöberg.

Kompromissen Humboldt Forum lyckas inte berätta kolonialismens historia. Det påkostade museikomplexet Humboldt Forum är inrymt i Berlins återuppförda slott. Särskilt de etnografiska utställningarna lider av den kompromiss som hela slottsbygget innebär. Man kan nästan ta på utställningsmakarnas ångest inför sin uppgift att hantera frågor kring kolonialism och restitution, menar Hanna Sjöberg.

Meningen med museer. ”En kunskapsfyr i kulturskymningen” – det var rubriken när Riksantikvarieämbetet bjöd in till ett samtal om upplevelser och folkbildning i dagens museer. Som avslutande programpunkt på den första dagen av Sveriges museers vårmöte satte det tonen för de kommande dagarnas samtal om museernas roll(er) i samhället. Många i publiken var efteråt intresserade av att ta del av Klas Grinells inledande anförande och vi är glada över att kunna publicera det i Utställningskritik.

Hans Lindholm Öjmyr tar emot Årets Guldpris 2024 på museernas vårmöte i Karlstad.

Hans Lindholm Öjmyr har årets guldarm. UtställningsEstetiskt Forums Guldpris 2024 tilldelas Hans Lindholm Öjmyr, tidigare länsmuseichef och landsantikvarie på Länsmuseet Gävleborg. Han är numera museichef för Dansmuseet.