Alla artiklar i kategorin: Synpunkten

Museer behöver både gynnare och kritiker

”Älskade museum – kunskap, lust, samlingar” var temat för Museernas vårmöte i Östersund 9–11 april 2019. UEForums styrelse var på plats för att delta i programmet, lyssna av samtalen, diskutera museifrågor och dela ut det årliga guldpriset. Dessutom passade vi på att avslöja tidskriftens nya namn. Som brukligt är när Riksförbundet Sveriges Museer håller vårmöte var programmet även 2019 så innehållsrikt att jag tidigt gav upp alla försök att ta ett helhetsgrepp. I stället gladdes jag åt godbitar här och där och framför allt åt att träffa så många museimänniskor på ett och samma ställe. Gissa om samtalsämnena aldrig tröt! Ett budskap som lyftes flera gånger, först av kulturminister Amanda Lind och därefter av flera andra, är vilken avgörande betydelse museerna har för landets ekonomi i allmänhet och för besöksnäringen i synnerhet. Museerna spelar redan en viktig roll och i framtiden (den som redan har börjat) blir den rollen ännu viktigare – för nationen, integrationen, dialogen, demokratins vardagsarbete och kampen mot fejknyheter, hat och propaganda. Att museet är en kunskapsinstitution med hög trovärdighet gör det …

Museer för samhällsskydd och källtillit

Folk och Kultur presenterar sig som ett nytt kulturpolitiskt konvent och en tribun för konst och kultur i hela Sverige. Det har nu för andra året avhållits i Munktellstaden i Eskilstuna. Klas Grinell var där som deltagare och åhörare. Arrangörer och initiativtagare till Folk och Kultur är Länsteatrarna i Sverige, Regional Musik i Sverige och Länsmuseernas Samarbetsråd i samarbete med Eskilstuna kommun och Region Sörmland. Folk och Kultur vill främja ett tillgängligt och vitalt kulturliv i hela landet, sprida kunskap om kulturens betydelse både i sig och för andra sektorer samt synliggöra den regionala nivån. Dessutom vill de skapa en mötesplats för det breda kultursamtalet inom alla politikerområden.  Från klockan tio till fem pågick uppåt tio parallella programpunkter. På kvällen fortsatte det med föreställningar. Folk halkade sig fram i snömodden och slasket mellan de olika lokalerna och pratade kultur överallt. Över 2000 personer var med i år. Tyvärr var det väl kanske inte så många representanter för andra politikområden där. Det var i alla fall det intryck jag fick. Men jag vet inte riktigt. Det …

Kultur+hälsa=sant

Länsmuseet i Gävle arbetar med olika hälsofrämjande aktiviteter för att motverka psykisk ohälsa. Deltagarna får ta del av museets utställningar för att sedan skapa och reflektera kring sig själva och sina liv. Redan att vara på ett museum upplevs ofta som positivt och inspirerande. Konstpedagog Ingela Jönsson beskriver hur fler kan må bättre med hjälp av konst och kultur.  Många mår idag dåligt av stress, blir utmattade eller nedstämda. Hos unga har den psykiska ohälsan ökat markant de senaste åren. Här kan kultur vara till hjälp. Länsmuseet Gävleborg använder bland annat konst och kulturhistoria som utgångspunkt i hälsofrämjande aktiviteter för olika grupper. Att människor mår bra av kultur är numera väl känt och många kulturaktörer arbetar med kultur och hälsa på olika sätt.  På museet har vi under flera år arbetat med olika grupper ur ett må-bra-perspektiv. Det kan handla om barn och unga med diagnoser inom autismspektrumet, unga med psykisk ohälsa och vuxna med utmattningssyndrom och/eller lättare depression.  Syftet med våra aktiviteter är bland annat att hjälpa människor tillbaka till ett mer aktivt liv …

Om alla ska få gå på museum

Ett museibesök kan vara lärorikt, stimulerande, avkopplande och alldeles underbart. Men för barn och ungdomar med autism kan utställningen istället vara en svår miljö att vistas i. Pia Cederholm har besökt Lödöse museum och träffat Marie Schmidt, museipedagog som arbetar för att undanröja hindren och göra museet än mer tillgängligt, för alla oavsett funktionsförmåga, i enlighet med projektet Jämlik kultur.   Lödöse i Västergötland har en ovanlig historia. Under den tidiga medeltiden blomstrade denna knutpunkt för handel, sjöfart, politik och religion. Därefter gick det raskt utför. När Sverige växte och nya städer grundades så upphörde Lödöse i stället att existera. Folk och verksamheter flyttades västerut längs Göta älv, till det som så småningom skulle bli Göteborg. Kvar i marken, till glädje för framtida arkeologer, blev den drygt halva miljon föremål som hittills grävts upp – och många fler som ännu ligger kvar. Sedan 1994 fyller Lödöse museum och bibliotek en spännande byggnad, ritad av arkitekten Christer Håkansson som använde Bjälbopalatset i Vadstena som förlaga. Exteriören med sina djärvt sammanbundna huskroppar, sina oväntade fönstergluggar och sin medeltida …