Går det att ta med sig barnen till en utställning om andra världskrigets kollektiva trauman? Peder Lindgren-Björfjäll reflekterar kring propaganda, nationalism och minneskultur utifrån ett besök på kontroversomgärdade Museet över andra världskriget i Gdansk.
Återöppnade Järnvägsmuseet i Gävle bjuder på stora maskiner och lekfullt lärande. Thérèse Toudert gläds åt en utställning som är njutbar i flera olika tempon för olika generationer samtidigt.
Innanför höga silverfärgade draperier bjuds publiken på generösa djupdykningar i helt skilda konstnärskap som också visar på bredden av olika praktiker som ryms inom arkitektyrket. Maja Kinnemark gläds åt att publiken får vara med och packa upp samlingar ur arkivet som aldrig tidigare visats. Men det är symptomatiskt att den del av ArkDes som fokuserar på design är temporär och kurerad av en extern part – vad är det för dumheter att ArkDes inte har i uppdrag att samla design?
Gustavianum är Uppsala universitets äldsta byggnad och hem för universitetets samlingar av konst, kulturföremål och vetenskapshistoria. Efter nästan fem års renovering har museet återöppnat med klimatanpassade utställningsmiljöer som ska göra det möjligt att både bevara och visa kulturarvet – för alla. Pia Cederholm tar del av en omsorgsfullt och kunnigt tillrättalagd utställningsupplevelse med många guldkorn.
Utställningen ”Nordbor” på Nordiska museet är skickligt gjord och scenografin imponerar. Men, undrar Ewa Bergdahl och Kersti Berggren, vart i detta stora utställningsbygge har människans vardagsslit och samhällets konflikter tagit vägen?
För många är kläder och mode något kreativt och lustfyllt. Samtidigt larmas återkommande om hur textil- och modeindustrin slukar naturresurser, skapar föroreningar och att det sker viss produktion under slavliknande arbetsförhållanden. Dagens modeindustri är ett hot mot vår existens och det behövs en genomgripande förändring – branschen behöver en omstart. Det är utgångspunkten för Textilmuseets nya basutställning ”Omstart Mode”, som tar avstamp i modebranschens klimat- och miljöpåverkan. Amanda Creutzer har besökt.
”Skogen” är en stor ny utställning på Tekniska museet som sticker ut bland de andra. Tekniska (som museet föredrar att kalla sig) är något vi associerar med maskiner, fordon, industri, möjligen datorer, menar Irène Karlbom Häll. Med en utställning om Skogen, vår väldigaste naturresurs, vidgar museet ramarna för vad som förväntas av det. Lyckas det?
World of Volvo är, ja vad ska man kalla det? Kanske ett öppet konferenscenter med mycket fria ytor, restauranger, fik och samlingslokaler strax intill bakre ingången till Liseberg, den Göteborgska besöksnäringens epicentrum. Den moderna träarkitekturen är imponerande och är i sig värd ett besök. Irène Karlbom Häll har besökt World of Volvos utställning, det enda i byggnaden som har entréavgift.
Hur kan museipersonal och universitetsstudenter gå till väga för att analysera utställningar med hjälp av ekokritiska och posthumanistiska perspektiv? Annika Bünz delar med sig av arbetssätt och resultat från en ekokritisk analys av basutställningen ”Sten, brons & järn. Forntidsliv i Västerbotten” på Västerbottens museum.
Myntkabinettets samlingar präglar innehållet i Ekonomiska museets nya basutställning ”Pengar!”. Trots bra pedagogiska grepp och smakfull formgivning gör utställningens snäva ekonomibegrepp, och ett minst sagt tveksamt citat, att Rasmus Fleischers förtroende för museet får sig en törn.
Historiska museet i Lund återbesöker lusten efter det sällsynta och exotiska i en ambitiös utställningsgestaltning, placerad i museets etnografiska sal. En mängd vitt skilda föremål har plockats fram ur magasin och sorterats utifrån deras väg till museet. Paloma Berggren uppskattar konceptet men efterlyser ytterligare fokus på nätverken och maktförhållandena mellan donatorer och upptäcktsresande, kolonisatörer och koloniserade.
Nordiska museets föremålsskatt samverkar ljuvligt med scenografin i Nordiska museets nya basutställning ”Nordbor”. Irène Karlbom Häll rycks med av det visuella överdådet och de medvetna föremålsmonteringarna. Även om utställningen tappar fart och berättarglädje när det är dags för 1900-talet lyckas Nordiska museet knyta ihop säcken på ett övertygande sätt och levererar en lekfull utställning som tilltalar flera sinnen.
Förhållandet mellan musik och politik står i centrum av den påkostade, interaktiva utställning om ungersk populärmusik under det socialistiska styret som sedan 2023 visas i Musikens hus i Budapest. Peter Ostritsch har besökt en utställning fylld med nostalgi och underhållning som utforskar censurens gränser och musiken som frihetsverktyg.
Irène Karlbom Häll tar med sig tonåringarna till interaktiva utställningen ”Kampen i Tiden” på Jönköpings läns museum. En trög inledning till trots hjälpte spelmomenten till med att väcka liv i de historiska personernas öden och äventyr, och utställningsbesöket blev längre än förväntat.
Människans relation till naturen belystes i en rad sammanhang under 2023. Det kan ses som en naturlig följd av klimatkrisens akuta situation, som kräver nya tankesätt och förhållningssätt till djur och växter. Men också, menar Sara Andrén, en insikt hos konstnärer och konst- och kulturhistoriska museer att det som schablonartat kallas för ”natur” inte längre kan behandlas som någonting bortanför kulturen, utan snarare som en intrikat del av denna.
