Malmö museum har nyligen öppnat sin nya basutställning om Malmös moderna historia, en stadshistorisk utställning som enligt Malmö stads hemsida ”tar dig med på en resa genom 150 år av malmöitisk vardag, kamp, kris och kreativitet – från industrialisering till kunskapstad.” Sofie Bergkvist har besökt en välgjord, robust och lite (för) lagom kaxig utställning.
Lite undangömt på en innergård, i ett gårdshus från 1800-talet på Wallingatan i Stockholm, finns Apotekarsocietetens museum. Det har återöppnat i februari 2025 i ny skepnad efter några års omfattande renovering. Här kan besökare nu få inblick i läkemedlens och apotekens historia i en miljö som skulle kunna beskrivas som en oas för de skönhetstörstande. Thérèse Toudert har besökt.
Ifall inte dimman ligger tät när man närmar sig Uppsala måste man häpna över det väldiga, rödrosa slottet däruppe på Kasåsen. Det är verkligen en anslående byggnad med en minst lika märkvärdig historia, både invändigt och utvändigt. Pia Cederholm har besökt det nyöppnade museet Uppsala slottshistoriska.
Med sin nyöppnade filial i gamla Tensta gymnasium vill Tekniska museet göra matematik till något lustfyllt, lekfullt och visuellt slående. Mattias Berg hade gärna sett mer föremålsmagi, men applåderar museets satsning på barn, unga och ovana museibesökare – och på att göra matematik till en del av kulturhistorien.
I en helt vanlig lägenhet i Göteborg bevaras minnen från femtio- och sextiotalets Sverige. Enkla föremål som telefonkataloger, stegpallar och örngottskrusare gör det möjligt att välja bort ytlig nostalgi och politiska idealiseringar av det som kommit att kallas ”folkhemmet”, menar Peder Lindgren-Björfjäll.
Postmuseums nya basutställning tar sig an postväsendets historia med en bra balans mellan fakta och upplevelser. Utställningen är kreativ och välgjord, men de utställningstekniska piruetterna hamnar lite vid sidan om exponeringen av föremål istället för att förenas med dem i att tjäna berättelsen. Utställningsprofessionerna har inte riktigt hittat varandra och fått fram en helgjuten helhet, menar Irène Karlbom Häll.
”Är paketen vakna nu?” frågar Folke varje morgon på väg till förskolan. Folke är tre år och sedan hans första besök på Postmuseum i höstas är detta platsen som han ständigt pratar om. Skulle Folke själv få välja så skulle han åka till utställningen ”Postis” och sortera och dela ut brev och paket varje dag. Postmuseum har här lyckats skapa en lekfull, lustfylld och interaktiv utställning för barn på deras egna villkor.
I Röhsska museets nya basutställning ”Designhistorier” står design som begrepp och fenomen i fokus. Istället för en historisk redovisning får besökaren möta olika former av design genom tematiska nedslag. Kerstin Parker uppskattar det genomtänkta bakgrundsarbete som gör att många uttryck, berättelser och aspekter blir belysta när designbegreppet i sin komplexitet sätts under lupp.
Den nya basutställningen på Upplandsmuseet heter ”UPP-LEV! Tid, tankar och ting i Uppland”. Pia Cederholm tog klivet över till Kvarnholmen i den brusande Fyrisån för att fördjupa sig i den uppländska upplevelsen.
Går det att ta med sig barnen till en utställning om andra världskrigets kollektiva trauman? Peder Lindgren-Björfjäll reflekterar kring propaganda, nationalism och minneskultur utifrån ett besök på kontroversomgärdade Museet över andra världskriget i Gdansk.
Återöppnade Järnvägsmuseet i Gävle bjuder på stora maskiner och lekfullt lärande. Thérèse Toudert gläds åt en utställning som är njutbar i flera olika tempon för olika generationer samtidigt.
Innanför höga silverfärgade draperier bjuds publiken på generösa djupdykningar i helt skilda konstnärskap som också visar på bredden av olika praktiker som ryms inom arkitektyrket. Maja Kinnemark gläds åt att publiken får vara med och packa upp samlingar ur arkivet som aldrig tidigare visats. Men det är symptomatiskt att den del av ArkDes som fokuserar på design är temporär och kurerad av en extern part – vad är det för dumheter att ArkDes inte har i uppdrag att samla design?
Gustavianum är Uppsala universitets äldsta byggnad och hem för universitetets samlingar av konst, kulturföremål och vetenskapshistoria. Efter nästan fem års renovering har museet återöppnat med klimatanpassade utställningsmiljöer som ska göra det möjligt att både bevara och visa kulturarvet – för alla. Pia Cederholm tar del av en omsorgsfullt och kunnigt tillrättalagd utställningsupplevelse med många guldkorn.
Utställningen ”Nordbor” på Nordiska museet är skickligt gjord och scenografin imponerar. Men, undrar Ewa Bergdahl och Kersti Berggren, vart i detta stora utställningsbygge har människans vardagsslit och samhällets konflikter tagit vägen?
För många är kläder och mode något kreativt och lustfyllt. Samtidigt larmas återkommande om hur textil- och modeindustrin slukar naturresurser, skapar föroreningar och att det sker viss produktion under slavliknande arbetsförhållanden. Dagens modeindustri är ett hot mot vår existens och det behövs en genomgripande förändring – branschen behöver en omstart. Det är utgångspunkten för Textilmuseets nya basutställning ”Omstart Mode”, som tar avstamp i modebranschens klimat- och miljöpåverkan. Amanda Creutzer har besökt.
