Alla artiklar i kategorin: Litteratur

Re-reading the Manual of Travelling Exhibitions, UNESCO, 1953

Boken är ett samarbete mellan experter i curatering, utställningsdesign och grafisk formgivning på konst- och designskolan i Karlsruhe. Den är uppdelad i två huvudavsnitt. Först en faksimil av manualen, där varje scannad originalsida placerats på ett större bokuppslag mot en FN-blå bakgrund. Därmed har manualen fått en ny, extra marginal där anteckningar i form av noter och kommentarer adderats. Efter det följer en antologi av essäer med utgångspunkt i nyläsningar av manualens innehåll och teman. Uppgiften att skriva 50-talsmanualen gick till Elodie Courter Osborn, som tidigare ansvarat för turnerande utställningar på MoMA. Det uttalade syftet var att etablera och sprida en standardiserad praxis för vandringsutställningar, byggd på idén att visuell information kan fungera som universellt språk oavsett sammanhang. Med utställningsmediet skulle Unescos syfte – att verka för fred och säkerhet genom internationellt utbyte av kultur, utbildning och vetenskap – tillgodoses utan missförstånd. Det var i alla fall tanken.  Manualen går i rask takt igenom instruktioner för schemaläggning och kontraktsformulering institutioner emellan, via PR-arbete och utformning av trälådor och packlistor, till föredömliga exempel på hur försäkringspolicy …

Om genus och kulturarv

Gender and Heritage – Performance, Place and PoliticsRed. Wera Grahn och Ross J. WilsonRoutledge 2018 Hur genus framställs i kulturarvshistoriska utställningar är en fråga som blivit belyst under 2000-talet. Nu är den svenska nestorn på området, Wera Grahn, medredaktör för en antologi om ämnet. I serien ’Key Issues in Cultural Heritage’ är Grahn och Ross J. Wilson redaktörer för Gender and Heritage – Performance, Place and Politics. Karl-Emil Åkerö har läst den. Förordet av Ross J. Wilson – ”The tyrrany of being normal and the importance of being liminal” – sätter en hoppfull ton. Han dissekerar normalitetsbegreppet på ett intressant sätt. För Wilson är den normal som har kontroll, och genom att definiera andra som onormala skapas en position av fördelningsutrymme. Det innebär att genusperspektivet har blivit perifert utifrån den kulturarvsvetenskapliga diskursen. I detta är det enligt Wilson viktigt att kliva över trösklar, att se det hela som en övergångsrit. Genusperspektivet är ett kritiskt verktyg från marginalen och bokens syfte är enligt Wilson att visa på dess teoretiska tyngd i en bredare intersektionell analys av …

Koll på kulturarv

Vad är kulturarv – egentligen? Ett axplock internationella handböcker i ämnet visar på en tydlig etnocentricitet, där kulturarv som begrepp utgår från en europeisk historiesyn. Mellan konservativt kanonkramande och relativistisk identitetspolitik hittar Klas Grinell en nyckel till förståelse av skillnaden mellan kulturarv och historia.  I Sverige har vi sedan 2017 för första gången en kulturarvspolitik dit också museernas verksamhet räknas. Som en följd av detta har Riksantikvarieämbetet fått ett uppdrag att stödja nationens museer. Vi har till och med fått en museilag. För de mer arkeologiskt orienterade museerna är väl kulturarvsfältet och Riksantikvarieämbetet ganska hemtamt. Konstmuseer kan ha det svårare att känna sig hemma.  Vad är då kulturarv för något?  Under de senaste tre–fyra åren har det kommit ett antal internationella handböcker i kulturarvsstudier. Det är ett tecken på att fältet vuxit och nu på allvar etablerat sig i de akademiska rummen. Det borde också vara en bra källa för att få reda på vad kulturarv och kulturarvstudier är för något. De böcker jag tittat på är:  The Palgrave Handbook of Contemporary Heritage Research (2015)  …

På spaning efter museets väsen

INSIDE THE LOST MUSEUM: Curating, past and present Steven LubarHarvard University Press 2017 Av vad består ett museum – och hur blir det angeläget? Ett museum i USA lades ner 1915 men återuppväcktes hundra år senare i ett projekt om kunskap, kategorisering, hur våra sinnen fungerar och vad som behövs för att göra en utställning intressant. Det presenteras i boken Inside the Lost Museum av professor Steven Lubar vid Brown University i USA. Denna bok skulle fungera både som kurslitteratur och underlag för det efterlängtade, men ack så sällsynta, samtalet om museer, skriver Charlotte Ahnlund Berg, med ros till Museibokklubben som initierade läsningen. År 1915 stängdes ett naturhistoriskt museum vid Browns universitet i USA efter blott 45 års verksamhet, varvid en stor del av professor John W P Jenks samlingar inom fälten naturhistoria och antropologi – plus kuriosa – hamnade på soptippen. Det kunde ha varit slutet på historien om Jenks och hans livsverk. Hundra år senare väcktes dock museet, eller en föreställning om det, till liv. Berättelsen om museet fick gestalt i utställningen The Lost Museum, ett projekt …