Väggarna är målade svart och byggda kantigt och spetsigt i diamantliknande konstruktioner. Det är en suggestiv scenografi som möter betraktaren som kliver in i ”Apokalyps – Från yttersta domen till klimathot”, en stor konstutställning som kommer att stå på Göteborgs konstmuseum under ett års tid.
I Röhsska museets nya basutställning ”Designhistorier” står design som begrepp och fenomen i fokus. Istället för en historisk redovisning får besökaren möta olika former av design genom tematiska nedslag. Kerstin Parker uppskattar det genomtänkta bakgrundsarbete som gör att många uttryck, berättelser och aspekter blir belysta när designbegreppet i sin komplexitet sätts under lupp.
World of Volvo är, ja vad ska man kalla det? Kanske ett öppet konferenscenter med mycket fria ytor, restauranger, fik och samlingslokaler strax intill bakre ingången till Liseberg, den Göteborgska besöksnäringens epicentrum. Den moderna träarkitekturen är imponerande och är i sig värd ett besök. Irène Karlbom Häll har besökt World of Volvos utställning, det enda i byggnaden som har entréavgift.
Den som tar sig ut till Röda Sten Konsthall under Älvsborgsbron för att besöka utställningen ”Blixtsko” blir rikligt belönad. Fotostudenterna på HDK-Valand bjuder i sin examensutställning på ett fascinerande utforskande av gränserna för det fotografiska mediets möjligheter, menar Lennart Palmqvist.
I utställningen ”Låt hundra blommor blomma” på Röhsska museet visas textila verk av Elsa Pärs-Berglund i dialog med de samtida konstnärerna Shabnam Faraee och Josefin Gäfvert. Besökaren tas med på en odyssé genom Pärs-Berglunds konstnärliga utveckling och 1970-talets omvälvande politiska verklighet. Kerstin Parker har tagit del av utställningen som skildrar en dåtid som är skrämmande lik vår samtid.
Thérèse Toudert besöker två nya medicinhistoriska utställningar i Göteborg och Lund och reflekterar kring föremålens roll i gestaltandet av medicinhistorien. Kan museiföremål berätta, bara vara, eller kanske bjuda in till oväntade sociala möten?
Modesystemets förändringar sedan 1990-talet har medfört att gränsen mellan modevärlden och konstvärlden alltmer överskridits. Göteborgs konstmuseums utställning Dialoger. Mode bortom det bärbara är inte bara en utställning om dialogen mellan mode och konst, utan erbjuder också en möjlighet för museibesökaren att träda in i konstnärernas och museiarbetarnas tankevärld.
Małgorzata Mirga-Tas utställning Suno Mangie Dzialas/Jag har en dröm på Göteborgs Konsthall är ett starkt vittnesmål över den romska minoritetens sorgliga historia och samtid, som också synliggör en rik och färgstark kultur där glädje och gemenskap har en given plats. Kerstin Parker uppskattar de många lagren i en utställning som väcker känslor, tankar och frågor.
Irène Karlbom Häll besöker om- och utbyggda Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg och blir berörd i mötet med historiska människoöden. Vissa delar kanske inte känns inte helt färdigarbetade, men Sjöfartsmuseet lyckas balansera ett pedagogiskt tilltal, att visa föremålen, hänga med i samtiden och vara tillgängligt på ett berömvärt sätt.
Utställningen Sea of Files på Hasselblad Center i Göteborg visar verk av 2022 års Hasselbladspristagare, den indiska fotokonstnären Dayanita Singh. Singhs aktiva och konsekventa arbete för att påverka utställningsprocessen genom sin konstruktiva design av presentationsformen och infogandet av fotografiet i en nyskapande rumslig kontext blir en värdefull påminnelse om fotokonstens betydelse för utvecklingen av utställningsmediet.
I utställningen Lap-See Lam: Det regnar drakfjäll på Röhsska museet möts historia och samtid, original och kopior, traditionellt konsthantverk och tekniskt avancerade metoder och verk, klassiskt sagoberättande och film via VR-teknik, verklighet, fiktion och autofiktion. Omvälvande, nyskapande och inte likt något annat i utställningsväg menar Kerstin Parker.
Göteborgs stadsmuseum fångar både det alldagliga och det unika i en utställning om alla de saker och händelser som tillsammans utgör en stad. Peder Lindgren-Björfjäll reflekterar kring museers försök att skapa ordning och sammanhang i gestaltandet av den samtida historia där den direkta kunskapen sitter hos besökaren själv.
Hanna Bendz besöker en välgjord och informativ utställning som drar åt det självbekräftande hållet. Det spretiga innehållet hålls samman av berättelsen om staden och framstår som ett monument över Göteborg och stadens egna historieskrivning.
Konceptet är intressant men utförandet bristfälligt när Röhsska museet tar sig an viktiga frågor om proveniens, kolonialism och museietik, skriver Hanna Bendz.
Under de senaste hundra åren har kimonon gått från att vara en traditionell japansk folkdräkt till att bli ett globalt …
