-
Utställningskritik #2 2025
Välkomna till vårens andra nummer av Utställningskritik, fullmatat med utställningsrecensioner och essäer om museer och utställningar.
-
Välgjort och robust om Malmö, men vart tog kaxigheten vägen?
Malmö museum har nyligen öppnat sin nya basutställning om Malmös moderna historia, en stadshistorisk utställning som enligt Malmö stads hemsida ”tar dig med på en resa genom 150 år av malmöitisk vardag, kamp, kris och kreativitet – från industrialisering till kunskapstad.” Sofie Bergkvist har besökt en välgjord, robust och lite (för) lagom kaxig utställning.
-
Föremålsglädje på Apotekarsocietetens museum
Lite undangömt på en innergård, i ett gårdshus från 1800-talet på Wallingatan i Stockholm, finns Apotekarsocietetens museum. Det har återöppnat i februari 2025 i ny skepnad efter några års omfattande renovering. Här kan besökare nu få inblick i läkemedlens och apotekens historia i en miljö som skulle kunna beskrivas som en oas för de skönhetstörstande. Thérèse Toudert har besökt.
-
Uppsala slott öppnar portarna med nytt museum
Ifall inte dimman ligger tät när man närmar sig Uppsala måste man häpna över det väldiga, rödrosa slottet däruppe på Kasåsen. Det är verkligen en anslående byggnad med en minst lika märkvärdig historia, både invändigt och utvändigt. Pia Cederholm har besökt det nyöppnade museet Uppsala slottshistoriska.
-
Signalgul sifferlek hos Tekniska i Tensta
Med sin nyöppnade filial i gamla Tensta gymnasium vill Tekniska museet göra matematik till något lustfyllt, lekfullt och visuellt slående. Mattias Berg hade gärna sett mer föremålsmagi, men applåderar museets satsning på barn, unga och ovana museibesökare – och på att göra matematik till en del av kulturhistorien.
-
Vardagsminnen av ”folkhemmet” i Kortedala
I en helt vanlig lägenhet i Göteborg bevaras minnen från femtio- och sextiotalets Sverige. Enkla föremål som telefonkataloger, stegpallar och örngottskrusare gör det möjligt att välja bort ytlig nostalgi och politiska idealiseringar av det som kommit att kallas ”folkhemmet”, menar Peder Lindgren-Björfjäll.
-
Dödens dragningskraft
Museernas förhållande till döden är betydligt vidare än frågan om hantering och utställande av mänskliga kvarlevor. Hur ska museer förhålla sig till de föremål och berättelser som är helt och hållet impregnerade med människors död? Följ med Simon Ekström på en historisk exposé över utställandet av tragisk materialitet på svenska museer.
-
Kreativt men ojämnt om Postens historia
Postmuseums nya basutställning tar sig an postväsendets historia med en bra balans mellan fakta och upplevelser. Utställningen är kreativ och välgjord, men de utställningstekniska piruetterna hamnar lite vid sidan om exponeringen av föremål istället för att förenas med dem i att tjäna berättelsen. Utställningsprofessionerna har inte riktigt hittat varandra och fått fram en helgjuten helhet, menar Irène Karlbom Häll.
-
Gunnar Asplunds arkitektur i foto, form och fördjupande bok
På Konstakademien i Stockholm visas under våren utställningen ”Gunnar Asplund 1885–1940”. Här får besökaren möta arkitektens verk genom fotografier och möbler – snarare än genom ritningar och modeller. Utställningen kompletteras av Eva Erikssons nyutgivna bok ”Gunnar Asplund. Arkitekt i brytningstid 1909–1931”, som förutom fördjupning erbjuder en inblick i Asplunds engagemang i stadsbyggnadsprojekt och utställningar.
-
Eva Persson får Årets guldstege 2025
UtställningsEstetiskt Forums Guldpris 2025 tilldelas Eva Persson, utställningsproducent, författare och redaktör.
