Postmuseums nya basutställning tar sig an postväsendets historia med en bra balans mellan fakta och upplevelser. Utställningen är kreativ och välgjord, men de utställningstekniska piruetterna hamnar lite vid sidan om exponeringen av föremål istället för att förenas med dem i att tjäna berättelsen. Utställningsprofessionerna har inte riktigt hittat varandra och fått fram en helgjuten helhet, menar Irène Karlbom Häll.
På Konstakademien i Stockholm visas under våren utställningen ”Gunnar Asplund 1885–1940”. Här får besökaren möta arkitektens verk genom fotografier och möbler – snarare än genom ritningar och modeller. Utställningen kompletteras av Eva Erikssons nyutgivna bok ”Gunnar Asplund. Arkitekt i brytningstid 1909–1931”, som förutom fördjupning erbjuder en inblick i Asplunds engagemang i stadsbyggnadsprojekt och utställningar.
UtställningsEstetiskt Forums Guldpris 2024 tilldelas Eva Persson, utställningsproducent, författare och redaktör.
Kulturarv angrips i Ukraina och Gaza. Donald Trump avskedar chefen för National Archives och försöker lägga ned musei- och biblioteksmyndigheten IMLS. Tillgången till kulturarv, kulturyttringar och utbildning skrämmer de auktoritära ledarna; varför skulle de annars ge sig på museer, bibliotek och kulturmiljöer?
Med några dagars mellanrum besökte Olov Amelin utställningen ”Havet” på Louisiana i Danmark och ”Häxor” på Historiska museet. Det finns ett släktskap mellan dessa två utställningar som bägge förenar konst/scenografi och vetenskap/historia.
”Är paketen vakna nu?” frågar Folke varje morgon på väg till förskolan. Folke är tre år och sedan hans första besök på Postmuseum i höstas är detta platsen som han ständigt pratar om. Skulle Folke själv få välja så skulle han åka till utställningen ”Postis” och sortera och dela ut brev och paket varje dag. Postmuseum har här lyckats skapa en lekfull, lustfylld och interaktiv utställning för barn på deras egna villkor.
Millesgårdens utställning ”Extas!” sätter scenkostymen i centrum för divabegreppet. Genom en imponerande samling inlånade dräkter, från operans och teaterns stora namn till populärmusikens och dragkonstens uttrycksfulla stilar, utforskas divans roll och betydelse.
Väggarna är målade svart och byggda kantigt och spetsigt i diamantliknande konstruktioner. Det är en suggestiv scenografi som möter betraktaren som kliver in i ”Apokalyps – Från yttersta domen till klimathot”, en stor konstutställning som kommer att stå på Göteborgs konstmuseum under ett års tid.
Stockholms stadsmuseum är en utmanande miljö för utställningsbyggare, och utställningen ”Det nya Stockholm” gör ett bra försök att gestalta stadens dramatiska förvandling vid förra sekelskiftet. Irène Karlbom Häll uppskattar överflödet i form av föremål, grafik och fotografi men önskar sig mer av överraskningar och dramatik.
I skuggan av Donald Trumps återkomst till Vita huset pågår en strid om hur USA:s historia ska berättas. Jonas Cullberg har besökt National Museum of African American History and Culture i Washington och utställningen ”In Slavery’s Wake”, som lyfter fram den transnationella slavhandelns arv – en berättelse i skarp kontrast till Trumps och hans anhängares bild av amerikansk historia.
I Röhsska museets nya basutställning ”Designhistorier” står design som begrepp och fenomen i fokus. Istället för en historisk redovisning får besökaren möta olika former av design genom tematiska nedslag. Kerstin Parker uppskattar det genomtänkta bakgrundsarbete som gör att många uttryck, berättelser och aspekter blir belysta när designbegreppet i sin komplexitet sätts under lupp.
Utställningen ”Häxor” på Historiska museet blandar illa utförda AI-bilder med slarvig historiegestaltning. Det färdiga resultatet är inget för den som är känslig för detaljer och historisk autenticitet, menar Karolina Uggla.
Museiåret 2024 är till ända. I 28 publicerade recensioner har våra läsare kunnat hålla sig uppdaterade kring återöppnade museer, nya basutställningar och det ständiga flödet av tillfälliga utställningar på svenska museer. I detta årets femte nummer har våra skribenter besökt Bildmuseet i Umeå, ArkDes i Stockholm, Järnvägsmuseet i Gävle och Upplandsmuseet i Uppsala.
Den nya basutställningen på Upplandsmuseet heter ”UPP-LEV! Tid, tankar och ting i Uppland”. Pia Cederholm tog klivet över till Kvarnholmen i den brusande Fyrisån för att fördjupa sig i den uppländska upplevelsen.
Går det att ta med sig barnen till en utställning om andra världskrigets kollektiva trauman? Peder Lindgren-Björfjäll reflekterar kring propaganda, nationalism och minneskultur utifrån ett besök på kontroversomgärdade Museet över andra världskriget i Gdansk.
