Utställningen ”Häxor” på Historiska museet blandar illa utförda AI-bilder med slarvig historiegestaltning. Det färdiga resultatet är inget för den som är känslig för detaljer och historisk autenticitet, menar Karolina Uggla.
Museiåret 2024 är till ända. I 28 publicerade recensioner har våra läsare kunnat hålla sig uppdaterade kring återöppnade museer, nya basutställningar och det ständiga flödet av tillfälliga utställningar på svenska museer. I detta årets femte nummer har våra skribenter besökt Bildmuseet i Umeå, ArkDes i Stockholm, Järnvägsmuseet i Gävle och Upplandsmuseet i Uppsala.
Den nya basutställningen på Upplandsmuseet heter ”UPP-LEV! Tid, tankar och ting i Uppland”. Pia Cederholm tog klivet över till Kvarnholmen i den brusande Fyrisån för att fördjupa sig i den uppländska upplevelsen.
Går det att ta med sig barnen till en utställning om andra världskrigets kollektiva trauman? Peder Lindgren-Björfjäll reflekterar kring propaganda, nationalism och minneskultur utifrån ett besök på kontroversomgärdade Museet över andra världskriget i Gdansk.
Återöppnade Järnvägsmuseet i Gävle bjuder på stora maskiner och lekfullt lärande. Thérèse Toudert gläds åt en utställning som är njutbar i flera olika tempon för olika generationer samtidigt.
Hur kan museer arbeta mer traumainformerat? I sin essä redogör Elin Karlsson för konstens roll i bearbetning av trauma och ger exempel på traumainformerat utställnings- och förmedlingsarbete.
Innanför höga silverfärgade draperier bjuds publiken på generösa djupdykningar i helt skilda konstnärskap som också visar på bredden av olika praktiker som ryms inom arkitektyrket. Maja Kinnemark gläds åt att publiken får vara med och packa upp samlingar ur arkivet som aldrig tidigare visats. Men det är symptomatiskt att den del av ArkDes som fokuserar på design är temporär och kurerad av en extern part – vad är det för dumheter att ArkDes inte har i uppdrag att samla design?
Utställningen ”Åtta grader / Samtida konst om skogen” på Bildmuseet i Umeå ger utrymme för konstnärlig undersökning av skogsbruk och framstår som en viktig motvikt för industrins synvinklar.
Följ med på en tur genom Museisverige! I detta nummer går resan till Uppsala, Visby, Stockholm och Borås, med avstickare till franska Arles och 1910-talets London. Recensioner varvas som vanligt med debattartiklar och essäer.
Utställningen ”Skogen” på Tekniska museet utlovar en upplevelse av skogen i museets utställningsutrymmen. Här ska besökaren kunna promenera längs stigar och kullar, slå sig ner i mossan, lyssna på skogens ljud och hitta lugnet. Som i en riktig skog – fast inomhus. Men trädstubbarna påminner snarare om ett kalhygge, och konflikterna kring skogen syns inte i utställningen. För en mer balanserad insyn i skogens verklighet behöver man delta i museets programverksamhet, menar Nina Tadsen.
Under de senaste åren har protestaktioner på konstmuseer blivit en allt vanligare företeelse. Att använda konstmuseet som en arena för politiskt motstånd är dock inget nytt, även om både mål och medel har varierat över tid. Tintin Hodén redogör för konstverksattackernas långa historia och undersöker den stundtals konfliktfyllda relationen mellan museum och allmänhet.
Det verkar ha blivit ett snöpligt slut för NAOM i Stockholm. NAOM öppnade i juni 2024 med ambitionen att vara ett epicentrum för kreativitet och med ambitionen att omdefiniera vad ett museum är och kan vara. Men bara ett par månader efter premiären har de redan gått i konkurs.
Museum, konsthall eller boutiquehotell? Vad är egentligen NAOM som under sommaren öppnat i centrala Stockholm? Tveklöst är det en plats för upplevelser med olika temperament och inriktningar – från poetiskt undersökande verk till meditativa installationer i en labyrintisk miljö.
Gustavianum är Uppsala universitets äldsta byggnad och hem för universitetets samlingar av konst, kulturföremål och vetenskapshistoria. Efter nästan fem års renovering har museet återöppnat med klimatanpassade utställningsmiljöer som ska göra det möjligt att både bevara och visa kulturarvet – för alla. Pia Cederholm tar del av en omsorgsfullt och kunnigt tillrättalagd utställningsupplevelse med många guldkorn.
Utställningen ”Nordbor” på Nordiska museet är skickligt gjord och scenografin imponerar. Men, undrar Ewa Bergdahl och Kersti Berggren, vart i detta stora utställningsbygge har människans vardagsslit och samhällets konflikter tagit vägen?
