Att födas, att föda och att synas
Med utställningarna ”Födas och att föda” och ”Föda i norr” utmanar Kvinnohistoriskt museum i Umeå ett historiskt tabu: att göra den födande kvinnokroppen synlig. Maria Litosh har besökt.
Arkivet
1076 artiklar
Rutten konst i Seoul
Kan rutten konst vara ”tidlös”? Människan har länge skapat konst med ambitionen att den ska bestå i århundraden. Men utställningen ”Sak-da: The Poetics of Decomposition” på Seouls National Museum of Modern & Contemporary Art ifrågasätter konceptet ”tidlöshet” och visar att man kan finna lika mycket konst i processen av förmultning. Här låter konstnärerna materialen utvecklas på egen hand, samtidigt som utställningen tillför ett urfolksperspektiv på förändring inom natur och kultur. Lotus Floberg har besökt.
Substanslöst om Mucha som influencer
Utställningen ”Mucha – Beyond Art Nouveau” på Artipelag bygger på igenkänning och inte mycket mer. Tanja Suhinina hoppades på en immersiv upplevelse men fick istället ta del av en glorifierad powerpoint utan sammanhang eller fördjupning.
Enkelt och genialt om digital stress i arbetslivet
I ett mindre utställningsrum på våning sju på Arbetets museum i Norrköping står en enkel men genialisk utställning med det lika genialiska namnet ”Jävla k*kdator.” Museet har trots en gissningsvis begränsad budget lyckats göra en samtidsdokumentation om något så pass abstrakt som digital stress i arbetslivet till en utställning som sätter sig som en smocka, full med aha-upplevelser och skratt men också fördjupning.
AI och utställningstext – museernas särskilda potential
I den tredje och sista texten om AI och utställningstext skriver Sofie Bergkvist om risker med AI för museibranschen i ett större perspektiv. Men hon ser också en särskild potential för museer som motkraft till det snabba och oreflekterade.
Från skiftnyckel och kullager till Pirate Bay och Spotify
Tekniska museets nya basutställning ”Drömlandet” är en ambitiös och innehållsrik berättelse om människan, tekniken och samhället. Här placeras den tekniska utvecklingen i centrum för en klassisk framställning av hur Sverige under de senaste två hundra åren utvecklats ”från ett slutet, hierarkiskt och fattigt land till ett öppet, jämlikt och framgångsrikt välfärdssamhälle”. Hanna Bendz har besökt.
Årets Guldgruva går till Fredrik Nyberg, mannen bakom Materialmagasinet
Museer, teatrar och andra kulturinstitutioner arbetar sedan länge med hållbarhet. På museerna manifesteras det i våra samlingar men inte alltid i vår vardag. Årets guldpristagare har möjliggjort en guldgruva av återanvändning, cirkulärt tänkande och kunskapsbyggande. Genom sitt arbete visar Fredrik Nyberg att den enes skräp är den andres guld.
Komplexiteten gör samlingarna rättvisa
Hur hanterar vi egentligen kunskapen att våra ”älskade museer” är inneboende koloniala institutioner? Varför skaver den kunskapen så mycket oavsett på vilken sida av debatt föreställer man sig? I ett svar till Johan Hegardt menar Olga Zabalueva att först när vi erkänner museernas roll i samtida politiska sammanhang kan vi på allvar diskutera vad det innebär att göra samlingarna rättvisa.
AI och utställningstext – problem med både språk och innehåll
I den andra av tre texter skriver Sofie Bergkvist om utmaningarna med att arbeta med AI i skapandet av utställningstexter. I den första texten tog hon fasta på de positiva sidorna av att använda AI i arbetet. I denna text vill hon uppmärksamma utmaningar.
AI och utställningstext – verktyg och tidsbesparare
I tre texter skriver Sofie Bergkvist om olika perspektiv på att arbeta med AI i skapandet av utställningstexter. I den första texten tar hon fasta på de positiva sidorna av att använda AI i arbetet och konstaterar att AI kan vara ett verktyg som sparar både tid och kraft.
Utställningskritik #2 2026
Årets andra nummer av Utställningskritik innehåller färre recensioner än vanligt, denna gång från Uppsala, Göteborg och Stockholm. Istället ägnar vi …
Museerna behöver lära av Ukraina i beredskapsarbetet
Sedan Rysslands invasion av Ukraina är beredskapsarbete högprioriterat på svenska museer. Men det räcker inte att endast fokusera på det materiella kulturarvet. Svenska museer behöver omvärdera sina kommunikationsstrategier och träna upp förmågan att vara tydliga röster i centrala samhällsfrågor menar Vivian Smits, utvecklingsledare på Kulturförvaltningen VGR.
Erland Nordenskiöld, New Museology och historiens temporala kontexter
Johan Hegardt har i en serie essäer tagit sig an Etnografiska museets historia och hur den bör förstås i relation till kolonialism, dekolonisering och Världskulturmuseernas projekt ”Att väcka föremålen till liv – och utmana museernas koloniala historier”. Det här är den tredje, avslutande delen.
Att formge för överlevnad
Insikten om att inte ha den beredskap som alla andra verkar ha väcker ångest. Men vilka katastofer ska vi rusta oss inför? Peder Lindgren-Björfjäll har besökt Röhsska museets utställning ”We Will Survive: Prepperrörelsen och design”. Utställningen väcker frågor om hot, tillit och vad en bug‑out‑bag är.
Den etnografiska samlingens tillkomsthistoria
En avkolonialisering av den etnografiska samlingen riskerar att med våldsam kraft förgöra dess komplexa historia, menar Johan Hegardt. I denna essä tecknar han samlingens tillkomstprocess och menar att det förmoderna samlandet inte kännetecknas av kolonialismens brutala logik.
