Både Röhsska museet och Göteborgs stadsmuseum visar just nu utställningar om Göteborgsarkitektur. ”Asplund och rådhuset” och ”Landshövdingehus 150 år” bjuder in besökarna att reflektera över funktion och form i olika skalor från interiördetaljer till stadsplanering. Kerstin Parker uppskattar två sinsemellan olika sätt att ställa ut arkitektur.
Med utställningarna ”Födas och att föda” och ”Föda i norr” utmanar Kvinnohistoriskt museum i Umeå ett historiskt tabu: att göra den födande kvinnokroppen synlig. Maria Litosh har besökt.
Utställningen ”Mucha – Beyond Art Nouveau” på Artipelag bygger på igenkänning och inte mycket mer. Tanja Suhinina hoppades på en immersiv upplevelse men fick istället ta del av en glorifierad powerpoint utan sammanhang eller fördjupning.
I ett mindre utställningsrum på våning sju på Arbetets museum i Norrköping står en enkel men genialisk utställning med det lika genialiska namnet ”Jävla k*kdator.” Museet har trots en gissningsvis begränsad budget lyckats göra en samtidsdokumentation om något så pass abstrakt som digital stress i arbetslivet till en utställning som sätter sig som en smocka, full med aha-upplevelser och skratt men också fördjupning.
Tekniska museets nya basutställning ”Drömlandet” är en ambitiös och innehållsrik berättelse om människan, tekniken och samhället. Här placeras den tekniska utvecklingen i centrum för en klassisk framställning av hur Sverige under de senaste två hundra åren utvecklats ”från ett slutet, hierarkiskt och fattigt land till ett öppet, jämlikt och framgångsrikt välfärdssamhälle”. Hanna Bendz har besökt.
I tre texter skriver Sofie Bergkvist om olika perspektiv på att arbeta med AI i skapandet av utställningstexter. I den första texten tar hon fasta på de positiva sidorna av att använda AI i arbetet och konstaterar att AI kan vara ett verktyg som sparar både tid och kraft.
Insikten om att inte ha den beredskap som alla andra verkar ha väcker ångest. Men vilka katastofer ska vi rusta oss inför? Peder Lindgren-Björfjäll har besökt Röhsska museets utställning ”We Will Survive: Prepperrörelsen och design”. Utställningen väcker frågor om hot, tillit och vad en bug‑out‑bag är.
Utställningskritik har bevakat utställningsmediet i tjugo år. I en serie artiklar har olika personer lyft vad som är sig likt och vad som har ändrats. Att arbeta med utställningar involverar många olika perspektiv, kompetenser, medier och material. I vår avslutande jubileumstext samlar Amanda Creutzer egna och andras reflektioner om utställningsvärldens förändring.
På översta våningen i familjen von Hallwyls palats på Hamngatan i Stockholm fylls fem rum med korsetter, klänningar och kvinnokamp. Aron Ambrosiani har besökt utställningen ”Korsettkriget”, där förra sekelskiftets korsettdebatt effektivt används för att ta sig an frågor om kön, klass och identitet utan att skriva besökarna på näsan.
Kan det finnas något gott att säga om hur man förr behandlade psykisk ohälsa? På Medicinhistoriska museet i Uppsala möter Pia Cederholm oväntade strimmor av ljus och värme i en historia om mörker, tvång och övergrepp.
Två stockholmsmuseer riskerar att behöva lämna sina lokaler. Men Mårten Janson kommer inte att skriva under det pågående uppropet om att ”rädda” Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet. Här förklarar han varför.
”Teaterkostym – illusionernas abecedarium” på Scenkonstmuseet imponerar med genomtänkt dramaturgi och gediget hantverk in i minsta detalj. Till och med den något kaotiska ljudbilden fungerar. Irène Karlbom Häll önskar sig en turné.
I utställningen ”Sagovärldar” på Etnografiska museet kastar sig barnen in i leken direkt. De föräldrar som hoppats på att läsa, lyssna och samtala får sig i stället en joggingtur. En annan utformning hade kunnat lugna ner tempot, menar Thérèse Toudert, men i slutändan är hennes dotter ändå nöjd med sitt besök i ”den magiska världen”.
Malmö Konstmuseums utställning An Order of Things ”vill undersöka idéerna bakom det encyklopediska museet”. Museet vill visa att idéerna ständigt utmanas och förändras över tid. Sofie Bergkvist har besökt och undrar vem utställningen är till för.
I januari presenterade Nobelstiftelsen utseendet på det nya Nobel Center som ska byggas vid Slussen i Stockholm. Arkitekturdebattens vågor har svallat högt sedan dess men en viktig beståndsdel saknas i underlaget: vad ska byggnaden innehålla?
