Fram till den tredje december pågår utställningen Jag är Marina Kereklidou på Rian Designmuseum i Falkenberg. Kerstin Parker får följa med en av ”det svenska modeundrets” frontnamn på hennes dramatiska väg från en enkel uppväxt till att bli en av de största modestjärnorna.
Utställningen Sju liv på Sveriges museum om Förintelsen är välgjord, genomtänkt och fin, skriver Sofie Bergkvist, men samtidigt är det något som skaver när Förintelsen förpackas och blir till historia. Läs hennes reflektion över hur ett museum om Förintelsen behöver bli relevant idag när antisemitismen åter sköljer över världen.
Biologiska museet i Stockholm stängde för allmänheten 2017. Året efter förklarades museibyggnaden som byggnadsminne av Länsstyrelsen på Gotland. Sedan dess har arbetet med att renovera och restaurera byggnaden pågått, och nu är restaureringen av Bruno Liljefors enorma panoramamålning nästan avklarad. Utställningskritik fick en smygtitt inne i det fortfarande stängda, snart 130-årsfirande museet.
Medeltidsmuseet i Stockholm ska stängas och flyttas, ett beslut som väckt stor debatt. Riksdagen vill ha lokalerna till annat. Ärendet har hanterats av tjänstemän utan inblandning av några kulturhistoriska instanser. Stockholms politiker försökte hindra beslutet utan framgång. Jan Ohlin har tittat närmare på beslutsprocessen och reaktionerna.
Medeltidsmuseet öppnade 1986 och är ett av Stockholms och Sveriges mest besökta museer med nästan 200 000 besökare per år. Den 5 november i år ska museet stänga enligt besked från Riksdagsförvaltningen, vilket upprört många.
Tidigare ledamoten i Skönhetsrådet Fredrik von Feilitzen var starkt engagerad i debatten inför museets tillblivelse 1980. Han talade vid två opinionsmöten på Strömparterren intill Medeltidsmuseet den 1 och 27 september 2023 och gav en målande beskrivning av platsens och museets historia.
Några dagar före midsommar slog Sveriges museum om Förintelsen upp sina portar med premiärutställningen Sju liv. Kerstin Parker har intervjuat museichef Katherine Hauptman och utställningsproducent Frida Starck Lindfors om det nyöppnade museets speciella och utmanande uppdrag.
Anna Källén tar med sig barnen på Paradox museum och möter grafiskt attraktiva rum som uppmanar till lek och fotografering i ett intensivt tempo. Istället för en sedvanlig museiupplevelse med reflektion kring autentiska föremål, bjuder besöket in till en närmare granskning av formerna och gränserna för dagens museidiskurs. I ljuset av den svenska museilagen och ICOMs uppdaterade museidefinition konstaterar hon att ett ”museum” är långt ifrån så tydligt och stabilt i konturerna som man kanske kan tro.
I ett tidigare nummer fick Utställningskritiks läsare följa med bakom kulisserna i arbetet med en utställning i möjligaste mån byggd med återbrukade material. Nu har det gått drygt ett år. Utställningen på Nynäs slott i Sörmland är invigd och första sommarsäsongen närmar sig sitt slut. Det är dags för Amanda Creutzer att summera: hur mycket av utställningsmaterialet var återbruk och hur var arbetsprocessen? Följ med tillbaka till utställningsproduktionen ”Barnen på Nynäs” om barnens liv på godset Nynäs för ungefär hundra år sedan.
Föremålen talar när Skansen och Stockholms hantverksförening synar samtida konsthantverk i en ny utställning. Men allra högst talar det gamla tegeltornet där det hela visas, skriver Mårten Janson om utställningen ”Bred blick på hantverk”.
Thérèse Toudert besöker två nya medicinhistoriska utställningar i Göteborg och Lund och reflekterar kring föremålens roll i gestaltandet av medicinhistorien. Kan museiföremål berätta, bara vara, eller kanske bjuda in till oväntade sociala möten?
Nationalmuseums utställning om trädgården är en alltför ensidig skildring av trädgården som begrepp och fenomen. Det anser Malvin Karlsson som tar avstamp i utställningens inledningstext.
Nordiska Akvarellmuseets Animal Kingdom är en internationell utställning ”som med hjälp av estetik, vetenskap och filosofi undersöker människans förhållande till naturen”. Istället för en regelrätt recension av utställningen – som sannerligen rymmer mycket spännande och sevärd konst på ett av södra Sveriges mest natursköna och verkligt ambitiösa museer – väljer Caroline Owman att dröja kvar vid den vaga irritation som den väckte och en känsla av osäkerhet, som hon tycks dela med både René Descartes och Carl von Linné.
”Alla som har en droppe sjömansblod i sina ådror, vet vilka vidder som horisontens fjärrblå vattenlinje öppnar för fantasin”, skriver Sigfrid Siwertz i första kapitlet av Mälarpirater, den svenska litteraturens mest kända maritima äventyrsroman. I den stjäl tre pojkar en segelbåt och lever piratliv på Mälaren en sommar i början av förra seklet. Samma seglarromantik, med skimrande sol, svällande segel och vatten som vänligt porlar vid stäven, genomsyrar utställningen Folkhemmets fritidsbåtar på Sjöhistoriska museet i Stockholm. Utställningen, producerad i samarbete med den hundraårsjubilerande föreningen Svenska Kryssarklubben, visas fram till 3 september 2023.
En modern museiutställning ska helst vara pedagogisk, tilltala alla sinnen och hitta det kroppsnära, sinnliga och humoristiska. Det kan bli en utmaning när utställningsföremålen är stora och lokalen är grå. Men det går! Irène Karlbom Häll ger Flygvapenmuseum högsta betyg för nyöppnade Flygfärdig – det svenska flygvapnet tar form.
Våren 2023: i Nacka kommunfullmäktige diskuteras museet HAMNs driftsform. Eller kanske det är mer sant att säga att man diskuterar en av kulturpolitikens nyckelfrågor. Vad får kulturen kosta? I en ny rapport från Göteborg stad lyfts museers samhällsekonomiska bidrag. I den beskrivs ett museums värde som mer komplext än att kunna sammanfattas i en enkel ekvation. Amanda Creutzer undersöker ett museums förändrade värde, från strategiskt redskap till en fråga om kostnad per besökare.
