På översta våningen i familjen von Hallwyls palats på Hamngatan i Stockholm fylls fem rum med korsetter, klänningar och kvinnokamp. Aron Ambrosiani har besökt utställningen ”Korsettkriget”, där förra sekelskiftets korsettdebatt effektivt används för att ta sig an frågor om kön, klass och identitet utan att skriva besökarna på näsan.
Kan det finnas något gott att säga om hur man förr behandlade psykisk ohälsa? På Medicinhistoriska museet i Uppsala möter Pia Cederholm oväntade strimmor av ljus och värme i en historia om mörker, tvång och övergrepp.
”Teaterkostym – illusionernas abecedarium” på Scenkonstmuseet imponerar med genomtänkt dramaturgi och gediget hantverk in i minsta detalj. Till och med den något kaotiska ljudbilden fungerar. Irène Karlbom Häll önskar sig en turné.
Malmö Konstmuseums utställning An Order of Things ”vill undersöka idéerna bakom det encyklopediska museet”. Museet vill visa att idéerna ständigt utmanas och förändras över tid. Sofie Bergkvist har besökt och undrar vem utställningen är till för.
I januari presenterade Nobelstiftelsen utseendet på det nya Nobel Center som ska byggas vid Slussen i Stockholm. Arkitekturdebattens vågor har svallat högt sedan dess men en viktig beståndsdel saknas i underlaget: vad ska byggnaden innehålla?
Utställningen ”Tattoo – berättelser i bläck från Medelhavet” på Medelhavsmuseet fastnar ibland i torra redovisande texter. Men när man får komma nära de enskilda människorna och betydelsen i deras tatuteringar berör den på riktigt.
Gustavsbergs porslinsmuseum bjuder på en välgjord, lärorik basutställning om porslinsfabrikens historia och dess roll i folkhemmets framväxt. Men jubileumsutställningen ”Dukat till fest!” missar sin chans – istället för glädje, gemenskap och överdådiga dukningar möts besökaren av en märkligt dyster och ensam tillvaro.
Först känsla, sedan nyfikenhet och därefter fakta, det funkar väldigt bra, konstaterar Irène Karlbom Häll när hon besöker utställningen ”Ghost Ships” på Sjöhistoriska. En utställning som väcker hennes intresse för marinarkeologi utan att sluka all hennes energi.
”Varför se på djur? Ett argument för icke-mänskliga djurs rättigheter” på Nationalmuseet för samtidskonst i Aten tar avstamp i John Bergers essä med samma titel. Sara Andrén reflekterar över hur arkitekturen kan påverka vår möjlighet att se djuren.
Mumifierade kroppar väcker både fascination och obehag. I museernas mörka salar framstår de som suggestiva artefakter, men de har samtidigt varit människor som levt, älskat och dött. Mattias Berg undersöker den här balansgången – utifrån aktuella utställningar på Kalmar slott och Medelhavsmuseet samt boken Mummified av Angela Stienne.
Utställningen ”Native American Fashion – från rötter till runway” på Världskulturmuseet i Göteborg belyser identitet och mode hos den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. Med berättelser och föremål från ett antal skilda ursprungskulturer/nationer får besökaren ta del av en mångfald från södra USA till norra Kanada.
Väggarna är målade svart och byggda kantigt och spetsigt i diamantliknande konstruktioner. Det är en suggestiv scenografi som möter betraktaren som kliver in i ”Apokalyps – Från yttersta domen till klimathot”, en stor konstutställning som kommer att stå på Göteborgs konstmuseum under ett års tid.
Stockholms stadsmuseum är en utmanande miljö för utställningsbyggare, och utställningen ”Det nya Stockholm” gör ett bra försök att gestalta stadens dramatiska förvandling vid förra sekelskiftet. Irène Karlbom Häll uppskattar överflödet i form av föremål, grafik och fotografi men önskar sig mer av överraskningar och dramatik.
Lagom till det stundande jullovet öppnar Historiska museet i Stockholm en ny barnutställning där klipp ur SVTs jättesatsning ”Historien om Sverige” kombineras med interaktiva stationer och några få väl valda originalföremål. ”Tillsammans genom tiden” är konsekvent genomförd och blir ett fint komplement till de omkringliggande utställningarna.
