Utställningen Sju liv på Sveriges museum om Förintelsen är välgjord, genomtänkt och fin, skriver Sofie Bergkvist, men samtidigt är det något som skaver när Förintelsen förpackas och blir till historia. Läs hennes reflektion över hur ett museum om Förintelsen behöver bli relevant idag när antisemitismen åter sköljer över världen.
Biologiska museet i Stockholm stängde för allmänheten 2017. Året efter förklarades museibyggnaden som byggnadsminne av Länsstyrelsen på Gotland. Sedan dess har arbetet med att renovera och restaurera byggnaden pågått, och nu är restaureringen av Bruno Liljefors enorma panoramamålning nästan avklarad. Utställningskritik fick en smygtitt inne i det fortfarande stängda, snart 130-årsfirande museet.
Medeltidsmuseet i Stockholm ska stängas och flyttas, ett beslut som väckt stor debatt. Riksdagen vill ha lokalerna till annat. Ärendet har hanterats av tjänstemän utan inblandning av några kulturhistoriska instanser. Stockholms politiker försökte hindra beslutet utan framgång. Jan Ohlin har tittat närmare på beslutsprocessen och reaktionerna.
Medeltidsmuseet öppnade 1986 och är ett av Stockholms och Sveriges mest besökta museer med nästan 200 000 besökare per år. Den 5 november i år ska museet stänga enligt besked från Riksdagsförvaltningen, vilket upprört många.
Tidigare ledamoten i Skönhetsrådet Fredrik von Feilitzen var starkt engagerad i debatten inför museets tillblivelse 1980. Han talade vid två opinionsmöten på Strömparterren intill Medeltidsmuseet den 1 och 27 september 2023 och gav en målande beskrivning av platsens och museets historia.
Några dagar före midsommar slog Sveriges museum om Förintelsen upp sina portar med premiärutställningen Sju liv. Kerstin Parker har intervjuat museichef Katherine Hauptman och utställningsproducent Frida Starck Lindfors om det nyöppnade museets speciella och utmanande uppdrag.
Anna Källén tar med sig barnen på Paradox museum och möter grafiskt attraktiva rum som uppmanar till lek och fotografering i ett intensivt tempo. Istället för en sedvanlig museiupplevelse med reflektion kring autentiska föremål, bjuder besöket in till en närmare granskning av formerna och gränserna för dagens museidiskurs. I ljuset av den svenska museilagen och ICOMs uppdaterade museidefinition konstaterar hon att ett ”museum” är långt ifrån så tydligt och stabilt i konturerna som man kanske kan tro.
Föremålen talar när Skansen och Stockholms hantverksförening synar samtida konsthantverk i en ny utställning. Men allra högst talar det gamla tegeltornet där det hela visas, skriver Mårten Janson om utställningen ”Bred blick på hantverk”.
Nationalmuseums utställning om trädgården är en alltför ensidig skildring av trädgården som begrepp och fenomen. Det anser Malvin Karlsson som tar avstamp i utställningens inledningstext.
”Alla som har en droppe sjömansblod i sina ådror, vet vilka vidder som horisontens fjärrblå vattenlinje öppnar för fantasin”, skriver Sigfrid Siwertz i första kapitlet av Mälarpirater, den svenska litteraturens mest kända maritima äventyrsroman. I den stjäl tre pojkar en segelbåt och lever piratliv på Mälaren en sommar i början av förra seklet. Samma seglarromantik, med skimrande sol, svällande segel och vatten som vänligt porlar vid stäven, genomsyrar utställningen Folkhemmets fritidsbåtar på Sjöhistoriska museet i Stockholm. Utställningen, producerad i samarbete med den hundraårsjubilerande föreningen Svenska Kryssarklubben, visas fram till 3 september 2023.
På Nationalmuseum i Stockholm visas just nu utställningen ”Trädgården – Konst och natur under sex sekler”. För den trädgårdsintresserade Sofie Bergkvist är utställningens ambitiösa grepp att skildra hur trädgårdar framställts i konsten och hur konsten påverkat trädgårdar sedan medeltiden onekligen intressant. Genom att närstudera texternas uppbyggnad och innehåll hoppas hon kunna visa på vikten av att väga sina ord väl på de få rader en författare av utställningstext har till sitt förfogande.
Utställningen Frida Kahlo – Her Photos på Kulturhuset Stadsteatern känns lite som att skrolla igenom en historisk selfie-queens oorganiserade Instagram-flöde eller Pinterest-mapp där någon har glömt att tagga personen i bilden och skriva captions, menar Fideli Selenius. Den fint formgivna utställningen är full av intressant innehåll, men framstår i slutändan som ett appendix för den redan insatte.
Att vissa konstnärskap faller i glömska är sådant som sker. Tyvärr tycks det oftare så att kvinnliga konstnärer oförtjänt kommit att drabbas av detta öde. Det är därför glädjande att Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm väljer att lyfta dessa mer eller mindre bortglömda konstnärskap i en omfattande utställning, Kvinnliga pionjärer – Visionära landskap, som rymmer närmare 100 verk.
”Det var nog namnet på utställningen som lockade mig: From dying to living. Ordens omkastande gjorde mig nyfiken, trots att jag varken efterforskat konstnären Korakrit Arunanondchai eller läst utställningens USP. Jag tycker om att möta utställningsrummen helt oförberedd.” Fideli Selenius rapporterar från en omslutande utställningsupplevelse på Moderna Museet.
Visuell slagkraft och personliga möten på Sven-Harrys konstmuseum. Subtilt meningsskapande på Östasiatiska. Mårten Janson tackar och bugar för två storslagna utställningar om hantverk.
Museer bör fokusera på symboliska insatser för klimatet och Moderna Museets hållbarhetsarbete har ingen betydelse i det större globala sammanhanget. Det läser Amanda Creutzer i en intervju med museets chef Gitte Ørskou och frågar sig om det verkligen kan stämma. Har Moderna Museet verkligen så låga ambitioner i sitt hållbarhetsarbete?
