Utställningarna ”Korsvägar” 2024 och ”Folk och Försvar” 1940 har mycket gemensamt, men skiljer sig åt på avgörande sätt. Johan Hegardt ser ”Korsvägar” som ett symptom på att Sveriges museisektor har problem med kunskapssyn och styrning.
Utställningen ”Korsvägar” på Armémuseum är i hetluften efter en stökig tillkomstprocess. Men hur är den färdiga utställningen? Aron Ambrosiani möts av målmedvetet valda, glest presenterade episoder ur Sveriges och Ukrainas historia. Och en uppsättning PR-fotografier från Försvarsmakten.
Historiska museets besökare förväntar sig att se en utställning som omfamnar hela Sveriges historia, skriver museets chef Åsa Marnell i en replik till Johan Hegardt.
Sedan utställningen ”Nordbor” öppnade i början av februari finns två konkurrerande stora, påkostade basutställningar om Sveriges historia att beskåda i huvudstaden. Genom en exposé över dryga 150 års utställningshistoria berättar kulturhistorikern Johan Hegardt varför, och kommer med ett förslag på vad som går att göra åt saken.
Nordiska museets föremålsskatt samverkar ljuvligt med scenografin i Nordiska museets nya basutställning ”Nordbor”. Irène Karlbom Häll rycks med av det visuella överdådet och de medvetna föremålsmonteringarna. Även om utställningen tappar fart och berättarglädje när det är dags för 1900-talet lyckas Nordiska museet knyta ihop säcken på ett övertygande sätt och levererar en lekfull utställning som tilltalar flera sinnen.
Jane Karlsson och Axel, 8 år, besöker Tekniska museets nya 3D-biograf Wisdome Stockholm, med filmer som utforskar visuella effekter och rymden. Trots det höga biljettpriset är Wisdome väl värt ett besök – det är snyggt, intressant och häftigt.
Lagom till det stundande jullovet öppnar Historiska museet i Stockholm en ny barnutställning där klipp ur SVTs jättesatsning ”Historien om Sverige” kombineras med interaktiva stationer och några få väl valda originalföremål. ”Tillsammans genom tiden” är konsekvent genomförd och blir ett fint komplement till de omkringliggande utställningarna.
”Klänningen gör mannen, haute couture – en ny era” på Liljevalchs bjuder på en ovanligt generös inblick i modevärldens allra översta skikt. Kombinationen av färdiga plagg med ett omfattande kringmaterial övertygar om att utställningens huvudperson Fredrik Robertsson bryter ny mark i den annars starkt könsbundna haute couture-kulturen.
Nobelprismuseets utställning Fungi handlar mer om oss människor än om själva svamparna. Vetenskap och konst om svamp samlas för att berätta hur svampar kan användas och exploateras av människan.
Utställningen Sju liv på Sveriges museum om Förintelsen är välgjord, genomtänkt och fin, skriver Sofie Bergkvist, men samtidigt är det något som skaver när Förintelsen förpackas och blir till historia. Läs hennes reflektion över hur ett museum om Förintelsen behöver bli relevant idag när antisemitismen åter sköljer över världen.
Biologiska museet i Stockholm stängde för allmänheten 2017. Året efter förklarades museibyggnaden som byggnadsminne av Länsstyrelsen på Gotland. Sedan dess har arbetet med att renovera och restaurera byggnaden pågått, och nu är restaureringen av Bruno Liljefors enorma panoramamålning nästan avklarad. Utställningskritik fick en smygtitt inne i det fortfarande stängda, snart 130-årsfirande museet.
Medeltidsmuseet i Stockholm ska stängas och flyttas, ett beslut som väckt stor debatt. Riksdagen vill ha lokalerna till annat. Ärendet har hanterats av tjänstemän utan inblandning av några kulturhistoriska instanser. Stockholms politiker försökte hindra beslutet utan framgång. Jan Ohlin har tittat närmare på beslutsprocessen och reaktionerna.
Medeltidsmuseet öppnade 1986 och är ett av Stockholms och Sveriges mest besökta museer med nästan 200 000 besökare per år. Den 5 november i år ska museet stänga enligt besked från Riksdagsförvaltningen, vilket upprört många.
Tidigare ledamoten i Skönhetsrådet Fredrik von Feilitzen var starkt engagerad i debatten inför museets tillblivelse 1980. Han talade vid två opinionsmöten på Strömparterren intill Medeltidsmuseet den 1 och 27 september 2023 och gav en målande beskrivning av platsens och museets historia.
Några dagar före midsommar slog Sveriges museum om Förintelsen upp sina portar med premiärutställningen Sju liv. Kerstin Parker har intervjuat museichef Katherine Hauptman och utställningsproducent Frida Starck Lindfors om det nyöppnade museets speciella och utmanande uppdrag.
Anna Källén tar med sig barnen på Paradox museum och möter grafiskt attraktiva rum som uppmanar till lek och fotografering i ett intensivt tempo. Istället för en sedvanlig museiupplevelse med reflektion kring autentiska föremål, bjuder besöket in till en närmare granskning av formerna och gränserna för dagens museidiskurs. I ljuset av den svenska museilagen och ICOMs uppdaterade museidefinition konstaterar hon att ett ”museum” är långt ifrån så tydligt och stabilt i konturerna som man kanske kan tro.
