Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet rekommenderas att lämna sina lokaler. Nu planeras också Armémuseum att stänga på obestämd tid. När statliga museer inte längre har råd med statens kulturhistoriska byggnader är det dags att ifrågasätta hyressystemet, menar Karin Borgkvist Ljung.
Stockholmsolympiaden 1912 var en riktig solskenshistoria. Hur skildrar man en sådan utan att tråka ihjäl publiken? Riksidrottsmuseum löser problemet med en serie skulpturer som skapar ironisk distans till förträffligheten. Slutresultatet, menar Irène Karlbom Häll, blir en nyanserad, suggestiv utställning som förhoppningsvis kommer att visas i många år framöver.
Utställningen ”Tunnelbanan – i takt med tiden” på Spårvägsmuseet tar med besökaren på en resa genom tunnelbanesystemets framväxt men också genom Sveriges ekonomiska och kulturella utveckling. Vilken kulturskatt som ryms i tunnelbanan! Utställningen breddar berättelsen om det gemensamma kulturarvet och lyfter fram konstens plats i samhällsbygget på ett sätt som Madelaine Sillfors inte trodde att ett historiskt infrastrukturmuseum kunde göra.
Hur gestaltas en närliggande historia av vardagsminnen, förlust och historiska sår i museernas utställningsform? Historisk förändring påverkar människor och samhällen i stort, samtidigt som museer ibland själva vill vara aktörer i dessa förändringar. Hur framträder denna dubbelhet i utställningarnas konkreta gestaltning? Genom bland annat minnen av rivet Masthugget, ett bohuslänskt kustlandskap och en Förintelse betraktad på håll visar essän hur denna dubbelhet kan ta olika uttryck i utställningsform. Grundfrågan tycks dock vara enkel: hur fort vill vi att historien stelnar till vår egen tids sanning(ar)?
Tekniska museets nya basutställning ”Drömlandet” är en ambitiös och innehållsrik berättelse om människan, tekniken och samhället. Här placeras den tekniska utvecklingen i centrum för en klassisk framställning av hur Sverige under de senaste två hundra åren utvecklats ”från ett slutet, hierarkiskt och fattigt land till ett öppet, jämlikt och framgångsrikt välfärdssamhälle”. Hanna Bendz har besökt.
På översta våningen i familjen von Hallwyls palats på Hamngatan i Stockholm fylls fem rum med korsetter, klänningar och kvinnokamp. Aron Ambrosiani har besökt utställningen ”Korsettkriget”, där förra sekelskiftets korsettdebatt effektivt används för att ta sig an frågor om kön, klass och identitet utan att skriva besökarna på näsan.
Två stockholmsmuseer riskerar att behöva lämna sina lokaler. Men Mårten Janson kommer inte att skriva under det pågående uppropet om att ”rädda” Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet. Här förklarar han varför.
”Teaterkostym – illusionernas abecedarium” på Scenkonstmuseet imponerar med genomtänkt dramaturgi och gediget hantverk in i minsta detalj. Till och med den något kaotiska ljudbilden fungerar. Irène Karlbom Häll önskar sig en turné.
I utställningen ”Sagovärldar” på Etnografiska museet kastar sig barnen in i leken direkt. De föräldrar som hoppats på att läsa, lyssna och samtala får sig i stället en joggingtur. En annan utformning hade kunnat lugna ner tempot, menar Thérèse Toudert, men i slutändan är hennes dotter ändå nöjd med sitt besök i ”den magiska världen”.
I januari presenterade Nobelstiftelsen utseendet på det nya Nobel Center som ska byggas vid Slussen i Stockholm. Arkitekturdebattens vågor har svallat högt sedan dess men en viktig beståndsdel saknas i underlaget: vad ska byggnaden innehålla?
Utställningen ”Tattoo – berättelser i bläck från Medelhavet” på Medelhavsmuseet fastnar ibland i torra redovisande texter. Men när man får komma nära de enskilda människorna och betydelsen i deras tatuteringar berör den på riktigt.
Först känsla, sedan nyfikenhet och därefter fakta, det funkar väldigt bra, konstaterar Irène Karlbom Häll när hon besöker utställningen ”Ghost Ships” på Sjöhistoriska. En utställning som väcker hennes intresse för marinarkeologi utan att sluka all hennes energi.
Mumifierade kroppar väcker både fascination och obehag. I museernas mörka salar framstår de som suggestiva artefakter, men de har samtidigt varit människor som levt, älskat och dött. Mattias Berg undersöker den här balansgången – utifrån aktuella utställningar på Kalmar slott och Medelhavsmuseet samt boken Mummified av Angela Stienne.
Utställningen ”Svart på vitt” berättar om rapporteringen av Förintelsen i svenska medier under åren 1933–1946. Peder Lindgren-Björfjäll uppfattar utställningen på Sveriges museum om Förintelsen som en anklagelseakt och efterfrågar dåtidens nyhetskonsumenters perspektiv.
Lite undangömt på en innergård, i ett gårdshus från 1800-talet på Wallingatan i Stockholm, finns Apotekarsocietetens museum. Det har återöppnat i februari 2025 i ny skepnad efter några års omfattande renovering. Här kan besökare nu få inblick i läkemedlens och apotekens historia i en miljö som skulle kunna beskrivas som en oas för de skönhetstörstande. Thérèse Toudert har besökt.
