Kan det finnas något gott att säga om hur man förr behandlade psykisk ohälsa? På Medicinhistoriska museet i Uppsala möter Pia Cederholm oväntade strimmor av ljus och värme i en historia om mörker, tvång och övergrepp.
”Teaterkostym – illusionernas abecedarium” på Scenkonstmuseet imponerar med genomtänkt dramaturgi och gediget hantverk in i minsta detalj. Till och med den något kaotiska ljudbilden fungerar. Irène Karlbom Häll önskar sig en turné.
I utställningen ”Sagovärldar” på Etnografiska museet kastar sig barnen in i leken direkt. De föräldrar som hoppats på att läsa, lyssna och samtala får sig i stället en joggingtur. En annan utformning hade kunnat lugna ner tempot, menar Thérèse Toudert, men i slutändan är hennes dotter ändå nöjd med sitt besök i ”den magiska världen”.
Malmö Konstmuseums utställning An Order of Things ”vill undersöka idéerna bakom det encyklopediska museet”. Museet vill visa att idéerna ständigt utmanas och förändras över tid. Sofie Bergkvist har besökt och undrar vem utställningen är till för.
Med en budget motsvarande elva miljarder kronor, ett bygge som sträckt sig över decennier och ambitionen att locka fem miljoner besökare redan första året är Grand Egyptian Museum ett museiprojekt i nästan ofattbar skala. Irène Karlbom Häll har besökt.
Utställningen ”Tattoo – berättelser i bläck från Medelhavet” på Medelhavsmuseet fastnar ibland i torra redovisande texter. Men när man får komma nära de enskilda människorna och betydelsen i deras tatuteringar berör den på riktigt.
Helsingfors har långt gångna planer på en ny stor museibyggnad för Arkitektur- och designmuseet, som staden hoppas bli en viktig turistattraktion. Staden och privata finansiärer storsatsar på projektet som har en budget på 150 miljoner euro, men kommer även innehållet vara en storsatsning? Det frågar sig Carl Sebastian Lindberg efter ett besök på det nuvarande museet.
En ny interaktiv utställningsdel har i höst invigts på Sancta Birgitta klostermuseum, där man med modern teknik och efter ett omfattande forskningsprojekt kan bjuda in besökarna till kyrkorummet i Vadstena anno 1470. Pia Cederholm steg villigt in i tidsmaskinen.
Gustavsbergs porslinsmuseum bjuder på en välgjord, lärorik basutställning om porslinsfabrikens historia och dess roll i folkhemmets framväxt. Men jubileumsutställningen ”Dukat till fest!” missar sin chans – istället för glädje, gemenskap och överdådiga dukningar möts besökaren av en märkligt dyster och ensam tillvaro.
Först känsla, sedan nyfikenhet och därefter fakta, det funkar väldigt bra, konstaterar Irène Karlbom Häll när hon besöker utställningen ”Ghost Ships” på Sjöhistoriska. En utställning som väcker hennes intresse för marinarkeologi utan att sluka all hennes energi.
”Varför se på djur? Ett argument för icke-mänskliga djurs rättigheter” på Nationalmuseet för samtidskonst i Aten tar avstamp i John Bergers essä med samma titel. Sara Andrén reflekterar över hur arkitekturen kan påverka vår möjlighet att se djuren.
Mumifierade kroppar väcker både fascination och obehag. I museernas mörka salar framstår de som suggestiva artefakter, men de har samtidigt varit människor som levt, älskat och dött. Mattias Berg undersöker den här balansgången – utifrån aktuella utställningar på Kalmar slott och Medelhavsmuseet samt boken Mummified av Angela Stienne.
Utställningen ”Svart på vitt” berättar om rapporteringen av Förintelsen i svenska medier under åren 1933–1946. Peder Lindgren-Björfjäll uppfattar utställningen på Sveriges museum om Förintelsen som en anklagelseakt och efterfrågar dåtidens nyhetskonsumenters perspektiv.
Kooperativa förbundet formade både vardagens föremål och idéer om en rättvis konsumtion. I dag framstår rörelsen som ett historiskt projekt snarare än en aktuell samhällskraft. Med hjälp av ett digert skissmaterial och välgjorda rumsinteriörer visar utställningen ”En lyckligare mänsklighet” på Designarkivet i Nybro hur KF:s designhistoria speglar rörelsens uppgång, omvandling och gradvisa försvinnande ur det kollektiva minnet.
Mitt i ett bohuslänskt kulturlandskap med ett forntida gravfält ligger Pilane skulpturpark. Här arrangeras varje sommar en utställning med världsledande konstnärer. Kerstin Parker har träffat grundaren Peter Lennby som berättar om hur allting startade och om det omfattande arbetet med att välja ut och placera konst i en både skör och robust miljö.
